Förstärkt dammsäkerhet vid Bjursfors nedre kraftverk i Umeälven
Mitt ute i skogen, i Vindelns kommun, har Skanska förstärkt dammsäkerheten för kraftverket Bjurfors nedre. Kraftverket ligger i Umeälven några mil från Umeå och vårt uppdrag var det sista av sju etapper. Vi påbörjade uppdraget 2011.
Vårt arbete vid Bjurfors nedre har bland annat höjt dammsäkerheten mot dammbrott. Ett dammbrott kan få stora negativa konsekvenser för områdena nedströms. Enligt dammsäkerhetssystemet Ridas tillhör denna damm klass 1, vilket är den högsta klassningen för dammbrott. Det innebär risk för dödsfall och stora katastrofer.
Dammbrott ger dominoeffekt
Vår kund Statkraft gav oss i uppdrag att reparera energiomvandlaren nedanför dammluckorna. Den gamla var nästan borta efter att ha utsatts för stora vattenkrafter genom åren.
En energiomvandlare är en hög betongklack som vattnet slår emot när det släpps genom dammluckorna. När flödena i älven är för höga kan turbinerna inte ta emot allt vatten som kommer strömmande. Då öppnas dammluckorna och vattnet får en enorm fart. Energiomvandlaren bromsar upp vattnet och dödar energin. Därmed undviks erosion av flodfåran nedströms dammen.
Ett dammbrott i Bjurfors nedre skulle troligtvis innebära en dominoeffekt med ett flertal dammbrott som följd. Stora delar av Umeå skulle kunna översvämmas. Mycket pengar och energi läggs ner på att hålla klass 1-dammar i toppskick. Statkraft har de senaste åren genomfört reparationer och dammförstärkande åtgärder på kraftverket. Etapp 7 var den sista etappen.
Betonggjutningar krävde planering
En utmaning var de stora betonggjutningarna som tog lång tid. Själva plattan tog ungefär 13 timmar att gjuta och det gick åt 900 kubikmeter betong. Vid stora gjutningar måste betongen kylas så sprickbildning inte uppstår.
Betonggjutningarna inte så tekniskt komplicerade men i det här fallet var det långt till betongstationen och mycket betong skulle transporteras. Karl-Erik Malm, projektchef, berättar:
– Det var 6,5 mil till betongstationen, alltså 13 mil tur och retur. Vi ville ha en bil med betong varje kvart, vilket betyder många bilar. Det tar bara 5-6 minuter att tömma en bil men med några bilar blev det lite krångel, då blev det direkt kö. Allt gick ändå smidigt tack vare noggrann logistikplanering.
Säkerhet vid arbete i vattenväg
Vi jobbade rakt under de tre dammluckorna. Om vattenflödena i älven ökar kraftigt kan de tre turbinerna inte ta emot allt vatten och dammluckorna måste öppnas. En turbin kan också gå sönder. Med ett par timmars varsel måste vi utrymma arbetsplatsen helt och hållet.
Statkraft och Skanska delar värderingar avseende säkerhetsarbete. Vattenflöden är en mycket viktig aspekt vid arbeten med kraftverk. Genom gott samarbete kunde vi hålla hög säkerhet. Varje tisdag hade vi ett telefonmöte med driften på kraftverket. De talade om vilka flöden som fanns och om dessa skulle öka eller minska. Vi hade även en jourtelefon om något skulle hända.
Klimatkalkyl hittar miljöbovarna
Detta var ett av de första projekten där vi gjorde en klimatkalkyl. Den visade koldioxidförbrukningen och vilka delar i projektet som var de stora bovarna när det gäller koldioxidutsläpp.
Betong är en produkt som genererar mycket koldioxid. Om det går att påverka mängden betong så kan det påverka produktionssättet. Det är därför viktigt att vi jobbar med dessa frågor för att minska projektets miljöpåverkan när det är möjligt.
I augusti 2011 påbörjade vi arbetet. Första steget var att bygga en fångdamm och torrlägga området nedströms kraftverket. Vi torrlade området nedströms kraftverket, som normalt ligger under vatten. Därefter har vi rivit den gamla energiomvandlaren och gjutit en ny. Det handlar om armeringsarbete, stora betonggjutningar och långa transporter av betong.
Höstflod saboterade arbetet
En kraftig höstflod satte stopp för arbetet. Vi hade två dagar på oss att utrymma arbetsplatsen och allt skedde kontrollerat. Men det arbete vi utfört förstördes delvis och de kraftiga flödena gjorde att vi fick avbryta arbetet till våren.
Normalt förläggs arbeten med kraftverk till sommar och höst eftersom vårflöden från fjällen kan ställa till problem. Men vi hade tur. Resten av arbetet flöt på och vi blev klara hösten 2012.
När vi var klara med arbetet, släpptes vattnet på för att testa energiomvandlarens funktion. Det enda som syns av vårt jobb är en liten betongklack som skymtar under vattenytan.
Statkraft är nöjda med vårt arbete. Det bästa kvittot är att vi har fått mer jobb eftersom vi genomförde detta projekt på ett bra sätt.
