Sveriges längsta järnvägstunnel växte fram på västkusten
På uppdrag av Trafikverket byggde Skanska–Vinci HB färdigt järnvägstunneln genom Hallandsås, från Förslöv i söder till Båstad i norr.
Projektet bestod av två 8,7 kilometer långa parallella enkelspårstunnlar. Dessutom tillkom 19 tvärtunnlar som sammanbinder de två huvudtunnlarna. Tunneln invigdes 2015 men vår del av projektet var klar 2014.
Den bästa tunnelborrmaskinen. Den bästa egenkontrollen och miljöprogrammet. Den bästa ekonomin. Det är några tunga skäl till att vi på Skanska-Vinci fick uppdraget att bygga färdigt tunneln genom Hallandsås.
Konsortiet Skanska-Vinci HB byggde tunneln på totalentreprenad vilket innebar att Skanska-Vinci ansvarat för utformning, konstruktion och byggande.
Utmanande med varierande geologi
Utmaningarna i projektet bestod av Hallandsås varierande geologi samt den stora mängden vatten i åsen. Möllebackzonen är en 300 meter lång sträcka och den geologiskt svagaste zonen. En del av Möllebackzonen frystes därför ner för att stabiliseras. På så sätt underlättades borrningen genom området.
Skanska, som har goda kunskaper om traditionellt tunnelbyggande i Sverige och kunskap om Hallandsås sedan tidigare, arbetade i detta projekt tillsammans med Vinci i ett konsortium som heter Skanska-Vinci HB. Vinci är ett franskt byggföretag med mångårig erfarenhet av att bygga tunnlar med tunnelborrmaskiner.
Skanska-Vinci är certifierat enligt ISO 14001. Certifieringen innebär att projektet arbetat med miljöfrågorna på ett strukturerat och systematiskt sätt.
Geologin i Hallandsås innebar en stor utmaning. Hallandsås skapades av enorma krafter för miljontals år sedan. Geologin är mycket varierad och annorlunda jämfört med det vanliga svenska urberget.
Berggrunden är bitvis uppsprucken och innehåller därför mycket vatten. Till skillnad från många tunnelprojekt runt om i världen, fick vi inte dränera bort stora mängder vatten från Hallandsås.
För att skydda naturen på Hallandsås arbetade projektet efter en miljödom. Projektet anpassades för att uppfylla alla villkor i denna dom. Den tekniska lösningen för tunnelbyggandet har anpassats efter dessa villkor och förutsättningar.
250 meter lång tunnelborrmaskin
Tunneln genom Hallandsås byggdes med tunnelborrmaskinen Åsa. Den 250 meter långa maskinen är speciellt anpassad för Hallandsås besvärliga geologiska förhållanden. Personen som körde tunnelborrmaskinen kallas TBM-pilot (TBM står för tunnelborrmaskin) och satt i ett kontrollrum på tunnelborrmaskinen. Därifrån kontrollerades maskinens samtliga system.
Tunnelborrmaskinen byggde ett vattentätt rör bakom sig som bestod av betongsegment; metoden kallas för lining och användes för att täta tunneln så att grundvatten inte läckte in. Fabriken som tillverkade betongsegmenten ligger i Åstorp, några mil från Förslöv.
Nästan 400 personer från olika delar av Europa arbetade med projektet. De var placerade på tre olika arbetsplatser utöver tunnelborrmaskinen: Södra påslaget, Norra påslaget och segmentfabriken i Åstorp.
Största arbetsplatsen: Södra påslaget
Södra påslaget var den största arbetsplatsen och all logistik för tunnelborrmaskinen sköttes från söder. Vid tunnelmynningen fanns ett stort vattenreningsverk, en betongfabrik, verkstad, elverkstad och en stor kran för att lasta av betongsegmenten som kom med tåg från Åstorp. Vi byggde också en egen järnväg som transporterade personal och material in och ut ur tunneln. Bergmassorna forslades ut ur tunneln via ett transportband.
Vid det södra påslaget fanns även två montagehallar cirka 1 800 meter in i berget. I den östra kammaren sattes tunnelborrmaskinen ihop inför starten. När tunnelborrmaskinen började bygga den västra tunneln monterades den ihop inne i den västra kammaren.
Traditionellt bergsarbete vid Norra påslaget
Vid Norra påslaget utfördes traditionellt bergsarbete. Här sprängde vi ut en mottagningskammare, 1 700 meter inne i berget, dit tunnelborrmaskinen Åsa nådde fram den 25 augusti 2010. Kammaren behövdes eftersom borrhuvudet var större än den färdiga tunneln och därför behövdes monteras ned. Resten av maskinen drogs sedan tillbaka genom tunneln för att ta sig an det västra tunnelröret genom Hallandsås. Med sig hade Åsa en rad värdefulla lärdomar om de geologiska förutsättningarna.
Norra påslaget hade också hand om förbehandlingen av Möllebackzonen, ett 300 meter långt område med sprucket berg.
Många miljövänliga val
Miljövänliga val i vardagen är viktiga. Miljöarbetet reglerades till stor del av lagar och regler men miljömedvetenheten genomsyrade hela projektet. Detta återspeglas i hur projektet styrdes och fanns närvarande i projektets dagliga verksamhet.
Exempel på miljövänliga val var att segmenten till betongrören fraktades med tåg från fabriken i Åstorp till Förslöv, vi arbetade aktivt med att minska energiförbrukningen och mängden avfall och resorna som projektets medarbetare gjorde klimatkompenserades. På projektets vattenreningsverk hade utvecklades en modell som fick heta Clean Treatment. Denna innebar en markant minskning av kemikalieanvändningen när tunnelborrmaskinen stod stilla för underhåll.
Gigantisk frysbox
Kvaliteten på berget i Möllebackzonen var tidvis dålig. Berget var sprucket, poröst och ledde mycket vatten vilket medförde stora utmaningar för tunnelbygget. För att stabilisera berget, ta bort vatten och underlätta borrningen skapade man en gigantisk frysbox i området.
När området frystes ner blev vattnet och berget till en massa av is. En del av berget förstärktes dessutom med cement. För att frysa berget användes samma princip som vid nedkylning av en hockeyrink. Ett antal horisontella rör borrades in i området som skulle frysas; i dessa cirkulerade sedan kylvätska som höll cirka 40 minusgrader i ett slutet system.
Säkerheten är högprioriterad
Arbetet på en tunnelborrmaskin är speciellt på grund av transporterna in och ut ur tunneln och eftersom ytorna inne vid maskinen är väldigt begränsade. De som arbetade här skulle på ett litet utrymme bära, lyfta och utföra många moment. De kröp dessutom in i borrhuvudet och bytte kuttrar (skärhuvuden).
Arbetsförhållandena prioriterades, och eftersom detta var Skanskas största projekt i Sverige fanns mer personal än vanligt som arbetade aktivt med dessa frågor. Personalen arbetade förebyggande och hade skyddsronder där olycksrisker rapporterades.
Säkerheten under tunnelbygget var högprioriterad. Under projekttiden fanns räddningskammare som var försedda med syrgas inne i tunneln på olika platser. I dessa fanns syre så att det gick att klara sig i 20 timmar. En av dessa kammare kunde köra ut på rälsen, en så kallad mobil räddningskammare.
