Slussen, Stockholm

Slussen, Stockholm

Slussen i Stockholm är det område som är beläget på norra Södermalm och Gamla stans södra del. Det är en viktig knutpunkt för gående, cyklister, bilister och kollektivtrafik. Sedan 2016 byggs Slussen om för att skapa en tryggare och mer attraktiv plats samt inte minst för att säkra dricksvattnet för cirka två miljoner människor. Skanska ansvarar för sex stora delentreprenader. Beställare är Stockholms stad. 

Slussen är en historisk plats och redan 1642 lät Drottning Kristina bygga den första Slussen på samma plats där den ligger idag. Sedan dess har ytterligare fyra slussar byggts. Den senaste anläggning invigdes 1935. Efter 80 år var den utsliten och behövde byggas om. Problem med grundläggning, vittrande betong och rostande armering medförde att hela Slussen måste rivas och byggas om från grunden.  

Nu skapar vi tillsammans med Stockholms stad framtidens Slussen, en modern knutpunkt och en av Stockholms mest attraktiva mötesplatser. I och med ombyggnationen femdubblas avbördningen, kapaciteten för att tappa ut vatten från Mälaren till Saltsjön, vilket minskar risken för översvämningar i Stockholm och Mälardalen, som är att vänta med den pågående klimatomställningen. Den nya anläggningen säkrar också vattentillgången för cirka två miljoner människor som får sitt dricksvatten från Mälaren. 

Fakta

Tjänst: Byggverksamhet
Marknadssegment: Broar, Anläggningar, Grundläggning, Hamnar, Vägar, Gatubelysning
Byggstart: 2016
Slutfört: 2025
Kund: Stockholms stad
Land: Sverige
Ort: Stockholm
Projektstatus: Pågående

Skanskas uppdrag

Stockholms stad har gett Skanska i uppdrag att utföra sju sex av totalt ca 25 delprojekt.

Slussanläggning med kajer, lågbroar och vattenarbeten
Vi bygger om dagens sluss. Arbetet innebär rivning samt om- och nybyggnad i vattenområdet Slussen/Söderström. Det blir två nya avtappningskanaler från Mälaren, en ny sluss mellan Mälaren och Saltsjön, kajer samt nya utökade kajområden, stöd till Slussbron och lågbroarna samt en sjökulvert.  

Den östra lågbron öppnade för gång- och cykeltrafik den 28 november 2022 och inom kort öppnar även den västra lågbron. Mellan lågbroarna finns öppningsbara broar för gående och cyklister. För att möjliggöra slussning öppnas en bro i taget för båtar och ger en snabb och smidig passage genom Slussen. I samband med öppnandet av Vattentorget den 6 juni, blir även den västra lågbron tillgänglig för gång- och cykeltrafik.

Den nya Slussbron över Söderström 
Vi har byggt Slussbron, den så kallade Guldbron, som är 140 meter lång och 45 meter bred. Kraven på material och utförande har varit höga. Utförd i en totalentreprenad. 
Läs mer om Guldbron

Avbördningsluckorna 
Vi förhindrar framtida översvämningar och säkrar dricksvattnet för två miljoner invånare i Stockholm och Mälardalen genom att konstruera och installera två nya avbördningsluckor för att reglera Mälarens vattennivå. Själva avbördningsluckorna är utförda i rostfritt stål och ingår som en totalentreprenad där Skanska även har projekterat denna lösning.  
Läs mer om avbördningsluckorna

Gång- och cykelbron
Den planerade gång- och cykelbron kommer att sträcka sig över Söderström från Gamla stan till Södermalmstorg. Just nu pågår projekteringsarbeten. Byggarbetena beräknas starta under hösten 2024.

Bussterminalen
Inne i Katarinaberget är vi med och bygger den nya bussterminalen som blir en ny knytpunkt för pendlare från Nacka/Värmdö vilken byggs ihop med tunnelbanan och Saltsjöbanan. I vårt uppdrag ingår betongarbeten för bärande stomme samt stomkomplettering för den färdiga bussterminalen.

Byggnationerna på Södermalm 
Detta arbete omfattar den stora trafikhub för Nacka-Värmdö-bussar, stadsbussar, Saltsjöbanan, Djurgårdsfärjan och T-banan inklusive handelsyta. Det här omfattar även Katarinavägen och Slussbrogatan som går mellan Hornsgatan och Slussbron, Södermalmstorg, Mälarterrassen och Stadsgårdsleden som leds i tunnel genom Slussenområdet. Torgytorna beräknas öppna under 2025.  

Entreprenad SN82
Entreprenaden omfattar byggnation av tre tunnlar (Stadsgårdsledstunneln, Servicetunneln och Saltsjöbanan) och inkluderar grundläggningsarbeten med omfattande RD-pålning. I projektet ingår även byggnation av Östra inlastningen och Saltsjöterrassen med tillhörande stomkomplettering och installationsarbeten. Runt detta kommer finplanering av bland annat Katarinaparken och tillhörande lokalgator kring Katarinaplan utföras. Projektet beräknas vara klart i november 2028.

Trafik genom Slussen per dygn

23 000 gående

26 000 cyklister

270 000 t-baneresenärer

60 000 stadsbussresenärer

30 000 bilister

70 000 Nacka/Värmdö-bussresenärer

Ett komplext projekt

Cirka en halv miljon människor per dag rör sig runt Slussen. Därför ställs höga krav på säkerhet, skalskydd, staket och stängsel. För oss på Skanska är säkerheten högt prioriterad för både tredje man och våra medarbetare. 

Byggnationen av nya Slussen är komplex och innebär flera utmaningar. Det är många verksamheter och boenden som påverkas. Det är långt ner till fast berg och det finns kulturhistoriskt värdefull bebyggelse att ta hänsyn till. Dessutom ska det fungera att tappa vatten från Mälaren till Saltsjön vid höga flöden, under hela byggtiden. 

Även logistiken för detta centralt belägna projekt är utmanande. Stora och komplicerade arbeten ska utföras på en liten trång yta, samtidigt som vardagslivet med framkomlighet för gående, cyklister, bilister och kollektivtrafik vid Slussen, ska fungera som vanligt. Tillgänglig yta för upplag och logistik är väldigt begränsad. Detta är en av anledningarna till att vi i stor utsträckning har använt vattnet för att både ta in och lagra material.  

Allt detta ställer höga krav på noggrann planering. Till detta kommer att många arbeten pågår parallellt. Detta kräver förberedelser och ständig dialog. 

Guldbron över Slussen

Den nya Slussbron, även kallad Guldbron, är 140 meter lång, 45 meter bred, med en varierande höjd på en till sju meter, och väger omkring 3 400 ton.  

Valet av leverantör av bron var inte självklart. Det som slutligen avgjorde valet var att den kinesiska tillverkaren CRSBG, en av de största brotillverkarna i världen, kunde tillverka och leverera bron i ett stycke inom den tidsram och med den kvalitet som Stockholms stad krävde. 

I Zhongshans hamn i Kina lyftes hela bron över till två pontoner med hjälp av två traverskranar som tog 2 000 ton vardera. Pontonerna med bron flöt sedan in på ett nedsänkbart skepp, ett så kallat semi-submersible transport ship, som tog bron hela vägen över haven till Stockholm.  

Väl på plats i Stockholm sänktes skeppet ned igen. Sedan bogserades pontonerna med bron in på plats mellan Stadsgårdsleden och Skeppsbron. Bron flöt in på de specialtillverkade pråmarna in i de nya avbördningskanalerna som ingår i den nya slusskonstruktionen, varefter pråmarna fylldes med vatten så att bron sänktes ned på sina stödfundament. Den sista biten på ungefär två decimeter justerades på plats med domkrafter och spakvinschar. Därefter fylldes pontonerna med vatten så att bron sänktes ned rakt på betongstöden.  

Bron har en beräknad livslängd på minst 120 år, och dess transport har klimatkompenserats av ett FN-godkänt certifieringsorgan. Invigningen av bron skedde den 23 augusti 2020. 

Avbördningsluckorna

Avbördningsluckorna i Slussen är helt unikt designade och utformade för Slussen. Något liknande finns inte någonstans i världen. De två luckorna är 35 respektive 38 meter långa, 7,3 meter höga och 1,5 meter tjocka. De väger 85 ton styck. tillverkas i rostfritt stål av ett företag i Sölvesborg och transporterade sjövägen till Stockholm. 

Snart kommer båda luckorna att vara i drift, och då kommer de kunna släppa igenom (avbörda) upp till 1 400 kubik vatten i sekunden. Det är nästan fem gånger mer än avbördningskapaciteten i den gamla Slussen. Att luckorna behöver ha så hög kapacitet beror på klimatförändringarna. Enligt de beräkningar som gjorts kommer nederbörden att öka och då behövs den extra kapaciteten för att förhindra översvämningar i Mälaren likt de som hände 1999 - 2001, då vattnet höll på att tränga in i tunnelbanan. 

Läs mer om vårt arbete med avbördningsluckorna
Polhem löser vattennivåerna i Slussen
Den unika luckan i Slussen

Slusskanalen

Slusskanalen är kan man säga är Slussens ryggrad. Den är 160 meter lång och 12 meter bred. Den blir länken där drygt 16 000 båtar beräknas slussa sig mellan Saltsjön och Mälaren varje år.

Kanalen har byggts i tre delar. Mittendelen har byggts på plats medan den östra och västra delen prefabricerades av Skanska i Värtan för att sedan transporteras in till Slussen. Anledningen till att dessa delar producerades på annan plats är dels att det sparade tid (ca 1,5 år) men även för att det under byggnationen varit så trångt inne på byggarbetsplatsen. Kanaldelarna byggdes helt färdiga, kompletta med stenläggning och allt.

Den 5 800 ton tunga östra kanaldelen och den 6 000 ton tunga västra delen bogserades från Värtan in till Slussen. Den östra till Saltsjö-sidan och den västra gick genom Hammarby kanal in i Mälaren, under tunnelbanebron och in i Slussens arbetsområde. Att transportera dessa tunga pjäser krävde stor planering och precision hela vägen in mot målet. För att till exempel klara bredden mellan bropelarna på tunnelbanebron behövdes slusskanalen delas i två längsgående delar. Det här kräver ingenjörsexpertis på hög nivå.

Läs mer om slusskanalen
Efter den utmanande resan – nu gjuts slusskanalen ihop

Arkeologiska utgrävningar

I samband med ombyggnationen av Slussen har Stockholms historia blottlagts, ungefär som lagren på en tårta. För varje ton jord och grus som schaktar bort i projektet har arkeologerna kommit åt nya upptäckter under marken. Hittills har hundratusentals olika fynd har dykt upp i schaktmassorna. Mycket är vardagsföremål som i all sin enkelhet berättar om livet i Stockholm – krukor, tunnor, mynt, fiskeredskap, klädesplagg och vapen. Men visst har arkeologerna stött på en del spännande fynd.  

Bland annat har lämningar hittats från den vallgrav Gustav Vasa lät gräva mellan Saltsjön och Mälaren och de försvarsanläggningar som uppfördes vid Slussen runt 1540.  En av de mer spektakulära upptäckterna är 1700-talskvarteren vid Södermalmstorg, som bland annat hyste två klassiska stockholmshak – restaurang Pelikan och kafé Klotet. De har dessutom bidragit med namnen till två restauranger som ligger på Södermalm även nu, i modern tid. 

Arkeologerna har kunnat följa historien i de olika lagren ända till medeltiden och 1300-talets Söder. De har kunnat följa stenlagda gator, gränder, hantverksbodar och fähus.  Ett speciellt fynd är en bit av en kokosnöt som hittades i ett lager från tidigt 1700-tal. Det fyndet avslöjar en import av kokosnötter som inte var känt sedan tidigare. Det vittnar om hur stor världen plötsligt blev under den här tiden. Det måste ha varit väldigt exotiskt med en kokosnöt på den här tiden. 

Läs mer om de arkeologiska utgrävningarna
Slussens arkeologiska fynd

Fiskvandringsleden

Ombyggnationen av Slussen kräver att hänsyn tas till hur djurlivet påverkas av den nya miljön. Därför byggs en fiskvandringsled som ska hjälpa simsvaga fiskar att ta sig in i Mälaren. Det handlar framför allt om abborre, gädda och gös, fiskar som inte är så bra på att simma i strömt vatten, som nu får en alldeles egen slusskanal.

Fiskvandringsleden ligger i den gamla Nils Ericson-slussen från 1850. Den är i befintligt skick, med samma gamla stenar som monterades på 1800-talet. 

Fiskvandringsleden blir ungefär 2,5 meter bred och 2,7 meter djup och får en totalvikt på 805 ton. Då leden ska överdäckas måste lampor installeras i kanalen. Fiskarna gillar inte att simma i mörker, de föredrar skymningsbelysning.

Läs med om fiskvandringsleden
Simsvaga fiskar får egen kanal
Återbruk ger vila åt fiskarna i Slussen

Artiklar om Slussen

loading
Bild på Slussens vattentorg taget med drönare
1 av 61 Vattentorget består av lågbroar och kajer på Mälarsidan som länkar samman Södermalm och Gamla stan.
Bild på Slussens i augusti 2024 taget med drönare.
2 av 61 Sakta med säkert tar Slussen form.
Bild på Slussens avbördningsluckor där vattnet rinner.
3 av 61 Avbördningskanalerna vid vattentorget.
Bild på en träbänk vid Slussens vattentorg.
4 av 61 Området kring Slussen är trevligt och bjuder in till umgänge.
Cyklister på cykelbanan som går under den guldgula Slussenbron, till höger en plattbelagd gångväg utmed Saltsjön. I bakgrunden skymtar siluetten av Gamla stan.
5 av 61 Östra lågbron öppnade för gång- och cykeltrafik i slutet av november 2022.
Slussen från ovan med bussar som trafikerar bron och byggkranar i Saltsjön intill.
6 av 61 Slussbron, Skeppsbrokajen och östra lågbron. Här pågår markarbeten för öppning av lågbron mot slutet av året.⁠ Foto Lennart Johansson, Stockholms stad.
Den guldfärgade undersidan på Slussbron speglar sig vacker i den vattenfyllda slusskanalen.
7 av 61 Guldbrons gyllene färg är vald för att harmoniera med de guldgula nyanserna på husen i Gamla Stan och med vattnets glitter
Lyftkran på vattnet lyfter och transporterar en gigantisk lucka i stål på 75 ton. I bakgrunden syns byggprojektet Slussen i Stockholm.
8 av 61 Slussens andra avbördningslucka transporteras på plats av Lodbrok. Den är 38 meter lång 65 meter hög och väger 75 ton.
Montering av den 38 meter långa stålluckan i en på vatten tömd slusskanal
9 av 61 Slussens nya avbördningsluckor kommer att bidra till en effektivare reglering av vattennivån i Mälaren. Kapaciteten för att släppa ut vatten ökar från 285 kubikmeter till 1 400 kubikmeter i sekunden.
Transport av den västra delen av slusskanalen in till Stadsgårdskajen. Slusskanalen är delad i två längsgående delar för att möjliggöra senare intransport via Hammarbykanalen till Slussen på Mälarsidan. Enligt planen kommer båtar att kunna slussa genom den nya slusskanalen från 2024.
10 av 61 Transport av den västra delen av slusskanalen in till Stadsgårdskajen. Slusskanalen är delad i två längsgående delar för att möjliggöra senare intransport via Hammarbykanalen till Slussen på Mälarsidan. Enligt planen kommer båtar att kunna slussa genom den nya slusskanalen från 2024.
Slusskanalens båda halvor inspekteras av dykare innan vidare transport till Stadsgårdskajen. Hela betongkonstruktionen är 59 meter lång och 24 meter bred med en total vikt på 5400 ton.
11 av 61 Slusskanalens båda halvor inspekteras av dykare innan vidare transport till Stadsgårdskajen. Hela betongkonstruktionen är 59 meter lång och 24 meter bred med en total vikt på 5400 ton.
Slusskanalens delar transporteras på sänkpråm från Värtahamnen för sjösättning vid Loudden och vidare transport till Slussen-projektet. Kanalhalvorna sammanfogas på plats när de kommit till Slussens Mälarsida. Begränsningen är Centralbron samt tunnelbanebroarna därav transport av slusskanalen i två delar.
12 av 61 Slusskanalens delar transporteras på sänkpråm från Värtahamnen för sjösättning vid Loudden och vidare transport till Slussen-projektet. Kanalhalvorna sammanfogas på plats när de kommit till Slussens Mälarsida. Begränsningen är Centralbron samt tunnelbanebroarna därav transport av slusskanalen i två delar.
Skanska testar en ny lösning med solceller på byggbodarnas. Om försöket faller väl ut kan det bli en standardlösning för företagets alla etableringar inom ett par år.
13 av 61 Skanska testar en ny lösning med solceller på byggbodarnas. Om försöket faller väl ut kan det bli en standardlösning för företagets alla etableringar inom ett par år.
Projektet med solceller på byggbodarnas tak stöds av Bra Miljöval och kan på sikt minska både effektuttag och klimatpåverkan.
14 av 61 Projektet med solceller på byggbodarnas tak stöds av Bra Miljöval och kan på sikt minska både effektuttag och klimatpåverkan.
Den nyöppnade Slussbron upplyst och sedd från ovan.
15 av 61 Den nyöppnade Slussbron upplyst och sedd från ovan.
Trafiken släpptes på över nya Slussbron tidigt på morgonen den 25 oktober 2020.
16 av 61 Trafiken släpptes på över nya Slussbron tidigt på morgonen den 25 oktober 2020.
Anvisningar i gatan visar trafikanterna rätt.
17 av 61 Anvisningar i gatan visar trafikanterna rätt.
Slussbron sedd från kranen.
18 av 61 Slussbron sedd från kranen.
Handledaren och räcket är specialtillverkade.
19 av 61 Handledaren och räcket är specialtillverkade.
Bron sedd från arbetsplatsen.
20 av 61 Bron sedd från arbetsplatsen.
Vattnet speglar sig i bron.
21 av 61 Vattnet speglar sig i bron.
Uppfart från Stadsgårdsleden.
22 av 61 Uppfart från Stadsgårdsleden.
Den gyllene bron är på plats med 10 millimeters marginal
23 av 61 Den gyllene bron är på plats med 10 millimeters marginal
Slussenbron i morgonljus sedd underifrån.
24 av 61 Slussenbron i morgonljus sedd underifrån.
Vy över brofästet mot Södermalm.
25 av 61 Vy över brofästet mot Södermalm.
Vy över brofästet mot Gamla stan.
26 av 61 Vy över brofästet mot Gamla stan.
Bron bogseras och dras närmare sin slutliga placering.
27 av 61 Bron bogseras och dras närmare sin slutliga placering.
Förflyttningen av bron genomförs med största noggrannhet.
28 av 61 Förflyttningen av bron genomförs med största noggrannhet.
Bron är en rejäl pjäs med en beräknad livslängd på minst 120 år.
29 av 61 Bron är en rejäl pjäs med en beräknad livslängd på minst 120 år.
Bogsering av bron in till kajen.
30 av 61 Bogsering av bron in till kajen.
Fartyget är sänkt till lägsta nivå och förbereds för att bogsera bron och pontonerna av fartyget och till kaj.
31 av 61 Fartyget är sänkt till lägsta nivå och förbereds för att bogsera bron och pontonerna av fartyget och till kaj.
Nu är den här. Välkommen Stockholms gyllene Slussenbro!
32 av 61 Nu är den här. Välkommen Stockholms gyllene Slussenbro!
Nya slussenbron är nära sitt mål här i inloppet till Stockholm.
33 av 61 Nya slussenbron är nära sitt mål här i inloppet till Stockholm.
Nya Slussenbron skapar stort intresse när den närmar sig Stockholm.
34 av 61 Nya Slussenbron skapar stort intresse när den närmar sig Stockholm.
Slussenbrons färd genom skärgården i fågelperspektiv.
35 av 61 Slussenbrons färd genom skärgården i fågelperspektiv.
Fartyget med nya Slussenbron passerar Oxdjupet Rindö på väg in mot Stockholm 11 mars 2020.
36 av 61 Fartyget med nya Slussenbron passerar Oxdjupet Rindö på väg in mot Stockholm 11 mars 2020.
Den gyllene bron på sin båtfärd genom Stockholms skärgård 11 mars 2020.
37 av 61 Den gyllene bron på sin båtfärd genom Stockholms skärgård 11 mars 2020.
Pontonerna med bron flöts in på ett nedsänkbart skepp ett så kallat semi-submersible transport ship som sedan tar hela bron över havet till Stockholm. Källa för bilder_ Foster+Partners Perry Ip.
38 av 61 Pontonerna med bron flöts in på ett nedsänkbart skepp ett så kallat semi-submersible transport ship som sedan tar hela bron över havet till Stockholm. Källa för bilder_ Foster+Partners Perry Ip.
Den färdiga bron lyftes över till två pontoner med hjälp av två traverskranar som tar 2000 ton vardera. Källa för bilder_ Foster+Partners Perry Ip.
39 av 61 Den färdiga bron lyftes över till två pontoner med hjälp av två traverskranar som tar 2000 ton vardera. Källa för bilder_ Foster+Partners Perry Ip.
Att bygga och transportera bron i ett stycke ger flera fördelar. Man slipper en omlastning av bron till en lanseringspråm i Stockholm, och kvaliteten blir högre när skarvningen av de olika delarna kan ske under optimala förhållanden skyddat i en verkstad. Källa för bilder: Foster+Partners Perry Ip
40 av 61 Att bygga och transportera bron i ett stycke ger flera fördelar. Man slipper en omlastning av bron till en lanseringspråm i Stockholm, och kvaliteten blir högre när skarvningen av de olika delarna kan ske under optimala förhållanden skyddat i en verkstad. Källa för bilder: Foster+Partners Perry Ip
En form rymmer ca 100 m3 undervattensbetong som gjuts med mastpump från land eller med storslang pump från pontoner.
41 av 61 En form rymmer ca 100 m3 undervattensbetong som gjuts med mastpump från land eller med storslang pump från pontoner.
Från tornkranen på Slussenprojektet breder en fantastisk utsikt ut sig.
42 av 61 Från tornkranen på Slussenprojektet breder en fantastisk utsikt ut sig.
Vy inåt Mälaren från den mäktiga tornkranen på Slussen.
43 av 61 Vy inåt Mälaren från den mäktiga tornkranen på Slussen.
Det här är kranförarens arbetsplats högt uppe i luften ovanför Slussen.
44 av 61 Det här är kranförarens arbetsplats högt uppe i luften ovanför Slussen.
Visionsbild: Utsikt över vattentorget och Gamla stan från byggnaden på Södermalmstorg
45 av 61 Visionsbild: Utsikt över vattentorget och Gamla stan från byggnaden på Södermalmstorg (Källa_ White arkitekter)
Högre än så här kommer man inte på Slussens tornkran.
46 av 61 Högre än så här kommer man inte på Slussens tornkran.
Pontoner under vintern.
47 av 61 Pontoner under vintern.
Södermalm under vintern.
48 av 61 Södermalm under vintern.
Slussen från ovan i slutet av augusti 2016.
49 av 61 Slussen från ovan i slutet av augusti 2016.
Rivning vid gamla Debaser på Slussplan augusti 2016.
50 av 61 Rivning vid gamla Debaser på Slussplan augusti 2016.
Rivning vid Slusskanalen september 2016.
51 av 61 Rivning vid Slusskanalen september 2016.
Rivning Södra Järngraven nära bussterminalen september 2016.
52 av 61 Rivning Södra Järngraven nära bussterminalen september 2016.
Arkeologiutgrävningar på Katarinavägen oktober 2016.
53 av 61 Arkeologiutgrävningar på Katarinavägen oktober 2016.
Visionsbild: Vy över Katarinahissen och Katarinaparken (Källa: White arkitekter).
54 av 61 Visionsbild: Vy över Katarinahissen och Katarinaparken (Källa: White arkitekter).
Visionsbild: Vy från terrasserna på Södermalm (Källa: White arkitekter).
55 av 61 Visionsbild: Vy från terrasserna på Södermalm (Källa: White arkitekter).
Utsikten är fantastisk från Slussens arbetsplats.
56 av 61 Utsikten är fantastisk från Slussens arbetsplats.
Det sker mycket pålning under projektets gång.
57 av 61 Det sker mycket pålning under projektets gång.
Från Slussens tunnelbanenedgång kan man följa arbetet.
58 av 61 Från Slussens tunnelbanenedgång kan man följa arbetet.
Slussen anpassas för att möta behoven hos dagens och morgondagens stockholmare.
59 av 61 Slussen anpassas för att möta behoven hos dagens och morgondagens stockholmare.
Formen sänks ner till 7 meters djup där den hänger på nya pålar.
60 av 61 Formen sänks ner till 7 meters djup där den hänger på nya pålar.
Fundamentesformen väger 20 ton och är armerad i rostfritt stål.
61 av 61 Fundamentesformen väger 20 ton och är armerad i rostfritt stål.

Vill du veta mer?

Kommunikationsansvarig

Stockholm stad