Slussen i Stockholm är det område som är beläget på norra Södermalm och Gamla stans södra del. Det är en viktig knutpunkt för gående, cyklister, bilister och kollektivtrafik. Sedan 2016 byggs Slussen om för att skapa en tryggare och mer attraktiv plats samt inte minst för att säkra dricksvattnet för cirka två miljoner människor. Skanska ansvarar för sex stora delentreprenader. Beställare är Stockholms stad.
Slussen, Stockholm
Slussen, Stockholm
Slussen är en historisk plats och redan 1642 lät Drottning Kristina bygga den första Slussen på samma plats där den ligger idag. Sedan dess har ytterligare fyra slussar byggts. Den senaste anläggning invigdes 1935. Efter 80 år var den utsliten och behövde byggas om. Problem med grundläggning, vittrande betong och rostande armering medförde att hela Slussen måste rivas och byggas om från grunden.
Nu skapar vi tillsammans med Stockholms stad framtidens Slussen, en modern knutpunkt och en av Stockholms mest attraktiva mötesplatser. I och med ombyggnationen femdubblas avbördningen, kapaciteten för att tappa ut vatten från Mälaren till Saltsjön, vilket minskar risken för översvämningar i Stockholm och Mälardalen, som är att vänta med den pågående klimatomställningen. Den nya anläggningen säkrar också vattentillgången för cirka två miljoner människor som får sitt dricksvatten från Mälaren.
Fakta
Skanskas uppdrag
Stockholms stad har gett Skanska i uppdrag att utföra sju sex av totalt ca 25 delprojekt.
Slussanläggning med kajer, lågbroar och vattenarbeten
Vi bygger om dagens sluss. Arbetet innebär rivning samt om- och nybyggnad i vattenområdet Slussen/Söderström. Det blir två nya avtappningskanaler från Mälaren, en ny sluss mellan Mälaren och Saltsjön, kajer samt nya utökade kajområden, stöd till Slussbron och lågbroarna samt en sjökulvert.
Den östra lågbron öppnade för gång- och cykeltrafik den 28 november 2022 och inom kort öppnar även den västra lågbron. Mellan lågbroarna finns öppningsbara broar för gående och cyklister. För att möjliggöra slussning öppnas en bro i taget för båtar och ger en snabb och smidig passage genom Slussen. I samband med öppnandet av Vattentorget den 6 juni, blir även den västra lågbron tillgänglig för gång- och cykeltrafik.
Den nya Slussbron över Söderström
Vi har byggt Slussbron, den så kallade Guldbron, som är 140 meter lång och 45 meter bred. Kraven på material och utförande har varit höga. Utförd i en totalentreprenad.
Läs mer om Guldbron
Avbördningsluckorna
Vi förhindrar framtida översvämningar och säkrar dricksvattnet för två miljoner invånare i Stockholm och Mälardalen genom att konstruera och installera två nya avbördningsluckor för att reglera Mälarens vattennivå. Själva avbördningsluckorna är utförda i rostfritt stål och ingår som en totalentreprenad där Skanska även har projekterat denna lösning.
Läs mer om avbördningsluckorna
Gång- och cykelbron
Den planerade gång- och cykelbron kommer att sträcka sig över Söderström från Gamla stan till Södermalmstorg. Just nu pågår projekteringsarbeten. Byggarbetena beräknas starta under hösten 2024.
Bussterminalen
Inne i Katarinaberget är vi med och bygger den nya bussterminalen som blir en ny knytpunkt för pendlare från Nacka/Värmdö vilken byggs ihop med tunnelbanan och Saltsjöbanan. I vårt uppdrag ingår betongarbeten för bärande stomme samt stomkomplettering för den färdiga bussterminalen.
Byggnationerna på Södermalm
Detta arbete omfattar den stora trafikhub för Nacka-Värmdö-bussar, stadsbussar, Saltsjöbanan, Djurgårdsfärjan och T-banan inklusive handelsyta. Det här omfattar även Katarinavägen och Slussbrogatan som går mellan Hornsgatan och Slussbron, Södermalmstorg, Mälarterrassen och Stadsgårdsleden som leds i tunnel genom Slussenområdet. Torgytorna beräknas öppna under 2025.
Entreprenad SN82
Entreprenaden omfattar byggnation av tre tunnlar (Stadsgårdsledstunneln, Servicetunneln och Saltsjöbanan) och inkluderar grundläggningsarbeten med omfattande RD-pålning. I projektet ingår även byggnation av Östra inlastningen och Saltsjöterrassen med tillhörande stomkomplettering och installationsarbeten. Runt detta kommer finplanering av bland annat Katarinaparken och tillhörande lokalgator kring Katarinaplan utföras. Projektet beräknas vara klart i november 2028.
Ett komplext projekt
Cirka en halv miljon människor per dag rör sig runt Slussen. Därför ställs höga krav på säkerhet, skalskydd, staket och stängsel. För oss på Skanska är säkerheten högt prioriterad för både tredje man och våra medarbetare.
Byggnationen av nya Slussen är komplex och innebär flera utmaningar. Det är många verksamheter och boenden som påverkas. Det är långt ner till fast berg och det finns kulturhistoriskt värdefull bebyggelse att ta hänsyn till. Dessutom ska det fungera att tappa vatten från Mälaren till Saltsjön vid höga flöden, under hela byggtiden.
Även logistiken för detta centralt belägna projekt är utmanande. Stora och komplicerade arbeten ska utföras på en liten trång yta, samtidigt som vardagslivet med framkomlighet för gående, cyklister, bilister och kollektivtrafik vid Slussen, ska fungera som vanligt. Tillgänglig yta för upplag och logistik är väldigt begränsad. Detta är en av anledningarna till att vi i stor utsträckning har använt vattnet för att både ta in och lagra material.
Allt detta ställer höga krav på noggrann planering. Till detta kommer att många arbeten pågår parallellt. Detta kräver förberedelser och ständig dialog.
Guldbron över Slussen
Den nya Slussbron, även kallad Guldbron, är 140 meter lång, 45 meter bred, med en varierande höjd på en till sju meter, och väger omkring 3 400 ton.
Valet av leverantör av bron var inte självklart. Det som slutligen avgjorde valet var att den kinesiska tillverkaren CRSBG, en av de största brotillverkarna i världen, kunde tillverka och leverera bron i ett stycke inom den tidsram och med den kvalitet som Stockholms stad krävde.
I Zhongshans hamn i Kina lyftes hela bron över till två pontoner med hjälp av två traverskranar som tog 2 000 ton vardera. Pontonerna med bron flöt sedan in på ett nedsänkbart skepp, ett så kallat semi-submersible transport ship, som tog bron hela vägen över haven till Stockholm.
Väl på plats i Stockholm sänktes skeppet ned igen. Sedan bogserades pontonerna med bron in på plats mellan Stadsgårdsleden och Skeppsbron. Bron flöt in på de specialtillverkade pråmarna in i de nya avbördningskanalerna som ingår i den nya slusskonstruktionen, varefter pråmarna fylldes med vatten så att bron sänktes ned på sina stödfundament. Den sista biten på ungefär två decimeter justerades på plats med domkrafter och spakvinschar. Därefter fylldes pontonerna med vatten så att bron sänktes ned rakt på betongstöden.
Bron har en beräknad livslängd på minst 120 år, och dess transport har klimatkompenserats av ett FN-godkänt certifieringsorgan. Invigningen av bron skedde den 23 augusti 2020.
Avbördningsluckorna
Avbördningsluckorna i Slussen är helt unikt designade och utformade för Slussen. Något liknande finns inte någonstans i världen. De två luckorna är 35 respektive 38 meter långa, 7,3 meter höga och 1,5 meter tjocka. De väger 85 ton styck. tillverkas i rostfritt stål av ett företag i Sölvesborg och transporterade sjövägen till Stockholm.
Snart kommer båda luckorna att vara i drift, och då kommer de kunna släppa igenom (avbörda) upp till 1 400 kubik vatten i sekunden. Det är nästan fem gånger mer än avbördningskapaciteten i den gamla Slussen. Att luckorna behöver ha så hög kapacitet beror på klimatförändringarna. Enligt de beräkningar som gjorts kommer nederbörden att öka och då behövs den extra kapaciteten för att förhindra översvämningar i Mälaren likt de som hände 1999 - 2001, då vattnet höll på att tränga in i tunnelbanan.
Läs mer om vårt arbete med avbördningsluckorna
Polhem löser vattennivåerna i Slussen
Den unika luckan i Slussen
Slusskanalen
Slusskanalen är kan man säga är Slussens ryggrad. Den är 160 meter lång och 12 meter bred. Den blir länken där drygt 16 000 båtar beräknas slussa sig mellan Saltsjön och Mälaren varje år.
Kanalen har byggts i tre delar. Mittendelen har byggts på plats medan den östra och västra delen prefabricerades av Skanska i Värtan för att sedan transporteras in till Slussen. Anledningen till att dessa delar producerades på annan plats är dels att det sparade tid (ca 1,5 år) men även för att det under byggnationen varit så trångt inne på byggarbetsplatsen. Kanaldelarna byggdes helt färdiga, kompletta med stenläggning och allt.
Den 5 800 ton tunga östra kanaldelen och den 6 000 ton tunga västra delen bogserades från Värtan in till Slussen. Den östra till Saltsjö-sidan och den västra gick genom Hammarby kanal in i Mälaren, under tunnelbanebron och in i Slussens arbetsområde. Att transportera dessa tunga pjäser krävde stor planering och precision hela vägen in mot målet. För att till exempel klara bredden mellan bropelarna på tunnelbanebron behövdes slusskanalen delas i två längsgående delar. Det här kräver ingenjörsexpertis på hög nivå.
Läs mer om slusskanalen
Efter den utmanande resan – nu gjuts slusskanalen ihop
Arkeologiska utgrävningar
I samband med ombyggnationen av Slussen har Stockholms historia blottlagts, ungefär som lagren på en tårta. För varje ton jord och grus som schaktar bort i projektet har arkeologerna kommit åt nya upptäckter under marken. Hittills har hundratusentals olika fynd har dykt upp i schaktmassorna. Mycket är vardagsföremål som i all sin enkelhet berättar om livet i Stockholm – krukor, tunnor, mynt, fiskeredskap, klädesplagg och vapen. Men visst har arkeologerna stött på en del spännande fynd.
Bland annat har lämningar hittats från den vallgrav Gustav Vasa lät gräva mellan Saltsjön och Mälaren och de försvarsanläggningar som uppfördes vid Slussen runt 1540. En av de mer spektakulära upptäckterna är 1700-talskvarteren vid Södermalmstorg, som bland annat hyste två klassiska stockholmshak – restaurang Pelikan och kafé Klotet. De har dessutom bidragit med namnen till två restauranger som ligger på Södermalm även nu, i modern tid.
Arkeologerna har kunnat följa historien i de olika lagren ända till medeltiden och 1300-talets Söder. De har kunnat följa stenlagda gator, gränder, hantverksbodar och fähus. Ett speciellt fynd är en bit av en kokosnöt som hittades i ett lager från tidigt 1700-tal. Det fyndet avslöjar en import av kokosnötter som inte var känt sedan tidigare. Det vittnar om hur stor världen plötsligt blev under den här tiden. Det måste ha varit väldigt exotiskt med en kokosnöt på den här tiden.
Läs mer om de arkeologiska utgrävningarna
Slussens arkeologiska fynd
Fiskvandringsleden
Ombyggnationen av Slussen kräver att hänsyn tas till hur djurlivet påverkas av den nya miljön. Därför byggs en fiskvandringsled som ska hjälpa simsvaga fiskar att ta sig in i Mälaren. Det handlar framför allt om abborre, gädda och gös, fiskar som inte är så bra på att simma i strömt vatten, som nu får en alldeles egen slusskanal.
Fiskvandringsleden ligger i den gamla Nils Ericson-slussen från 1850. Den är i befintligt skick, med samma gamla stenar som monterades på 1800-talet.
Fiskvandringsleden blir ungefär 2,5 meter bred och 2,7 meter djup och får en totalvikt på 805 ton. Då leden ska överdäckas måste lampor installeras i kanalen. Fiskarna gillar inte att simma i mörker, de föredrar skymningsbelysning.
Läs med om fiskvandringsleden
Simsvaga fiskar får egen kanal
Återbruk ger vila åt fiskarna i Slussen
Artiklar om Slussen
Vill du veta mer?
Kommunikationsansvarig
Stockholm stad
Information om Slussen på Stockholm stads hemsida