2030 ska Göteborg vara en ekologiskt hållbar stad. Det innebär bland annat bättre luftkvalitet, större biologisk mångfald och ett klimatavtryck nära noll. Målen finns definierade i Göteborgs miljö- och klimatprogram och ställer hårda krav på stadens olika verksamheter.
Stadsmiljöförvaltningen är en av Göteborgs större förvaltningar och gör varje år mängder av upphandlingar för olika byggprojekt, bland annat parker, vägar, hållplatser, parkeringar och broar.
Hur kan upphandlingar hjälpa er att nå miljö- och klimatmålen?
– Upphandlingar är ett av de mest effektiva sätten att jobba med de här frågorna. Genom att ställa rätt krav på hållbarhet från start blir de styrande genom hela projektet. Det kan handla om allt från materialval och transporter, till hur entreprenaden ska genomföras. Med tydliga skallkrav höjer vi basnivån, samtidigt som de blir ett incitament för branschen att arbeta på nya sätt. Att identifiera projekt där vi kan tänka nytt och testa innovativa lösningar är också en viktig del.
Vilka är de största utmaningarna för att lyckas med det?
– En utmaning är att göra rätt upphandlingstekniskt och samtidigt spetsa kraven. Det kan även handla om brist på kompetens eller vissa typer av byggmaterial. En annan utmaning är ekonomin. Just nu har vi en tuff budgetsituation och måste säkerställa att vi gör rätt saker för de pengar vi har.
Hur påverkar det ekonomiska läget kraven på hållbarhet i upphandlingar?
– Miljömålen är ingenting vi kan lägga åt sidan. Men det finns en risk att vi blir mer försiktiga och att en viss typ av utvecklingsarbete stannar av. Samtidigt kan prioriteringar vara bra eftersom de tvingar oss att se saker på nya sätt. Hållbara lösningar behöver inte heller vara dyrare. Hur vi återanvänder material och bygger cirkulärt är exempel på det.
Hur gör ni för att utvärdera anbuden och vikta hållbarhet i relation till pris?
– Varje projekt har unika delar och hur viktningen ser ut skiljer sig åt mellan olika upphandlingar. Men för att vi ska nå stadens miljömål måste hållbarhet viktas högt. Det är därför väldigt viktigt att vi ställer rätt krav från början. När det gäller till exempel arbetsmaskiner kan vi höja nivån genom skallkrav, för material är det mer platsspecifikt och handlar om funktionskrav.
Hur säkerställer ni att ni når hållbarhetskraven i projekten?
– Vi jobbar med uppföljning på flera sätt. Våra projektledare följer upp målen inom ramen för respektive projekt och vi gör även revisioner för att se till att miljöplanen följs, men vi har idag inga viten när det gäller den delen.
Kan du ge några exempel på upphandlingar där hållbarhet funnits med som ett tydligt krav och gjort skillnad?
– Upprustningen av Packhuskajen är ett projekt som vi har lärt oss mycket av. Där använde vi oss av samverkansformen partnering och hittade tack vare det nya smarta lösningar i nära samarbete med entreprenören. Genom att bland annat optimera konstruktionen och byta granit mot betong med lägre klimatpåverkan, minskade klimatpåverkan betydligt. Ett annat exempel är hamnen Brännö-Rödsten där vi kravställde på klimatberäkningar redan i projekteringen. Vi identifierade en mängd olika klimatbesparande åtgärder – till exempel återanvändning av material – som sedan fanns med som krav i upphandlingen.
Hur viktigt är samarbetet med andra aktörer?
– För att lösa klimatfrågan måste vi jobba tillsammans och det är jättebra att branschen är med och driver de här frågorna. Vi måste våga utmana varandra för att utvecklingen ska gå framåt. Initiativ som Handslaget och Göteborgs stads plattform för klimatneutralt byggande är jätteviktiga för att dela kunskap, hitta samarbeten och skapa samsyn.
Hur ser ni på er roll att driva innovation och utveckling inom hållbart byggande?
– Vi är ju med och driver utveckling genom att ställa krav och ha samarbeten där vi testar innovativa lösningar. Genom att våga vara en organisation som driver hållbarhetsfrågor, blir vi också en attraktiv arbetsgivare. Att hitta rätt kompetenser är viktigt – det krävs ju både sakkunskap, nytänkande och mod för att fortsätta driva utvecklingen framåt.
Tidigare i år kom en utvärdering av Göteborgs miljö- och klimatprogram som visar att omställningen går för långsamt. Vad gör Stadsmiljöförvaltningen för att ändra på det?
– En viktig del är det politiska uppdrag vi har haft och som innebär att vi ska göra klimat- och nyttoberäkningar av alla våra projekt i ett tidigt skede. Det gör det lättare att se hur vi måste bygga för att klara miljökraven och gör också att vi kan ställa tuffare krav i upphandlingarna. Hela metoden är inte på plats ännu, men förhoppningen är att vi ska börja jobba med detta nästa år.