Varför är seriositet en viktig fråga för Vacse?
– För oss är det otroligt viktigt att veta att alla som jobbar för Vacse, direkt eller indirekt, gör det med sunda villkor, att de har en schysst arbetsplats och får rätt lön. För oss som bolag är det också viktigt att vi inte på något sätt bidrar till den kriminalitet som finns i byggbranschen. Några av våra största hyresgäster är polisen, kriminalvården och Domstolsverket och vi måste veta att husen är byggda på rätt sätt och av rätt personer.
Hur kan ni veta att era fastigheter är byggda på ett schysst sätt?
– Vi jobbar med den här frågan tillsammans med byggbolagen, men vi har också våra egna rutiner. En viktig del är våra avtal. Där beskriver vi hur man som entreprenör och underentreprenör ska jobba med de här frågorna systematiskt och vilket ansvar man har. Innan vi tecknar avtal med ett byggbolag, måste de också föranmäla vilka underentreprenörer de avser att jobba med. Sedan två och ett halvt år tillbaka gör vi djupgående kontroller med hjälp av en tredjepartsgranskare. Granskningarna är en del av vår affärsstruktur och en viktig nyckel. Genom att göra den här investeringen minskar risken att få in fel bolag. Granskningarna följer vi sedan upp med oannonserade arbetsplatskontroller två–fyra gånger per år.
Ställer Vacse högre krav på byggentreprenörer än andra bolag?
– Jag tror att uppfattningen bland de vi jobbar med är att vi gör mycket kontroller och att vi arbetar väldigt proaktivt med frågan. Det gäller inte bara bygget av fastigheterna, utan även förvaltningsdelen. En del av det grundar sig i att vi jobbar med samhällsfastigheter, men också att vi ägs av pensionsstiftelser kopplade till de svenska storbolagen. För dem är det väldigt viktigt att vi gör rätt. Men för oss som arbetar på Vacse är en del i vår yrkesstolthet att vilja göra rätt och att arbeta hållbart.
Vad gör ni när ni hittar brister?
– Det beror på vad det handlar om och i vilket skede av projektet. Eftersom alla bolag förgranskas blir det ju en självsanering och vi har inte hittat några tydliga indikationer på brottslighet i våra projekt. Men det är mycket gråzoner och i de fall det finns tveksamheter tar vi alltid en diskussion med huvudentreprenören och i många fall väljer de då en annan underentreprenör. De stora byggbolagen är, precis som vi, väldigt måna om att det blir rätt. Det har hänt att vi hittat företag som inte betalat rätt lön, till exempel övertidsersättning. I de fallen har vi begärt in lönespecifikationer och momsdeklarationer varje månad för att se att utbetalningarna blir rätt. De brister vi hitintills har hittat på våra arbetsplatskontroller handlar mest om slarv och okunskap, till exempel att ID-06 kort ska uppvisas tillsammans med id-handling.
Vad krävs för att få till en större förändring i branschen?
– Jag upplever att man i fastighetsbranschen är transparent med att det är en svår fråga och att man gärna delar erfarenheter kring hur man jobbar och vilka fallgropar som finns. Det tror jag är väldigt viktigt för att komma framåt. Det här är ju inga affärshemligheter, utan handlar om hur man kan bidra till ett schysstare samhälle. Som bolag måste man jobba med de här frågorna systematiskt och det måste vara tydligt för alla vad det är som gäller. I början av ett projekt har vi därför alltid en workshop där både entreprenören, vår tredjepartsgranskare och även hyresgästen är med. Om man som platschef senare stöter på problem med till exempel en underleverantör, ska han eller hon veta att de har vårt stöd. Ibland kan det vara tuffa beslut man ställs inför och det kan uppstå målkonflikter. Marginalerna i branschen är tunna och vi som beställare och kunder måste också vara ödmjuka inför komplexiteten i frågan och hjälpas åt.