För ett par år sedan föll Christel Garpeman av en häst och krossade axeln. Hon fick också problem med höften och svårt att gå. Plötsligt var tillvaron full av hinder.
– Det blev en prövning bara att ta sig runt i bostaden, och jag hade svårt att gå i trappor om det inte fanns en handledare på båda sidor om trappan. Den erfarenheten gav mig en ödmjukhet inför de utmaningar som andra människor lever med varje dag.
Hon var intresserad av frågan om tillgänglighet redan då, men är i dag en av Skanskas certifierade tillgänglighetsakkunniga och jobbar dagligen med att granska bygglov och ritningar – för att alla ska kunna delta i samhället på lika villkor.
– Vi ser till att projekten uppfyller bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. På ett mänskligt plan handlar det om att alla har lika mycket rätt till staden och dess olika miljöer.
Inkluderande design
Börjar du tänka på det inser du att hindren finns överallt. Det kan vara trappsteg för att komma in i en butik. Ett kafé med trångt mellan borden. En fastighet utan hiss. Förr byggde man inte för alla utan fick anpassa byggnader i efterhand till människor med funktionsnedsättning, kanske genom att lägga till en ramp för rullstolar. I dag jobbar Skanskas arkitekter med något som kallas universell utformning.
– Det går ut på att hitta lösningar som inte är anpassningar eller undantag, utan i stället göra rätt från början så att den byggda miljön fungerar för alla trots att vi är olika med olika förutsättningar. Jag gillar begreppet universell utformning för att det handlar om inkludering, säger Christel.
Kan spara pengar
Skanska har i dag fem utbildade tillgänglighetsspecialister – Louise Junkers i Göteborg, Elin Jönsson i Växjö, Ida Boréus i Stockholm och Sora Tahir i Malmö där även Christel jobbar.
– Det är en otrolig fördel att ha den här kompetensen i företaget. Vi ser inte bara till att projekten följer lagar och regler, utan kan också spara pengar genom att föreslå rätt insatser i rätt tid, för att slippa åtgärda brister i efterhand. Vi ser snabbt var det finns problem och kan komma med konkreta förslag där vi kan hjälpa projekten. Störst nytta gör vi såklart i tidiga skeden.
Ser du goda exempel på tillgänglighet när du är ute på stan?
– Ja, det finns många bra exempel och det kommer fler och fler. Vid många övergångsställen i Malmö finns pollare med en taktil skylt ovanpå, utformad så att en synskadad person ska kunna få trafikinformation, till exempel om korsande körfält.
När känner du att ni gör skillnad?
– Jag är väldigt stolt över vårt arbete med lekplatser. En enkel detalj är att man ska kunna komma fram till en gunga eller en rutschkana med rullstol eller rollator. På en innergård i kvarteret Fastighetsboken i Lund skapade projektet en hårdgjord yta av korkgummi under en av gungorna. Det ger möjlighet för barn med funktionsnedsättning att kunna gunga tillsammans med sina kompisar, men också för föräldrar med funktionsnedsättning att vara med sitt barn på lekplatsen.
Vad skulle hända om projekten inte jobbade med tillgänglighet?
– Det skulle få väldigt stora konsekvenser, särskilt om vi var tvungna att rätta till saker i efterhand. Det är svårt att flytta på en betongvägg och det är dyrt att sätta in en hiss efter att ett hus är klart.
– Dessutom kan det få konsekvenser för den enskilde individen, till exempel om bredden i ett trapphus gör att räddningstjänsten inte kommer in med en bår.
Varför är tillgänglighet viktigt?
– Det handlar om inkludering, rättvisa och att alla ska kunna ta del av samhället. En aspekt många glömmer bort är att tillgängliga miljöer gynnar alla i samhället. Det är en otrolig komfort att kunna trycka på en armbågskontakt när du kommer med matkassarna. Att du kommer upp i lägenheten med din nya hörnsoffa med hjälp av hissen eller kan ta med barnvagnen in på biblioteket. Det är frihet för mig.