Utvecklingen inom hållbart byggande går i raketfart just nu, och med den kommer innovativa material och nya metoder med fokus på en cirkulär framtid. I dag är ett sammansvetsat och visionärt teamwork – ända från ritbordet till färdig byggnad – ett måste för att effektivt kunna minimera negativ miljö- och klimatpåverkan. Vad kan då vara bättre än att ha alla nyckelroller under samma tak? Theresa Brander jobbar som arkitekt på kontoret i Göteborg och lockades till Skanska av den breda interna kompetensen.
– På andra arkitektkontor får man sällan se helheten, medan jag på Skanska får hela historiken och förstår varför beslut fattas. Och jag uppskattar att alla discipliner, från arkitekter och konstruktörer till energi- och klimatexperter, sitter i samma hus. Dyker det upp en fråga kan man lösa den snabbt.
Viktigt att arkitekten kommer in tidigt
När Theresa började på Skanska var hennes förhoppning att kunna vara med från ett tidigt skede, och så har det faktiskt blivit i merparten av hennes projekt.
– Resultatet blir alltid bättre ju tidigare vi arkitekter kan komma in.
Att uppföra nya byggnader tar ofta flera år och med den snabba miljöutvecklingen finns det stora fördelar med en intern arbetsgrupp som kan vara både proaktiv och flexibel.
– När jag var nyutexaminerad var gapet stort mellan vanliga och klimatoptimerade produkter, men så är det inte längre. Om man gör rätt från början behöver det inte kosta mer att välja lösningar med lägre klimatpåverkan, säger Theresa.
Bidrar med kunskap kring hållbarhet
Vikten av att arkitekter och hållbarhetsexpert kommer in tidigt i projekten betonas även av kollegan Ivan Cusini. Ivan är arkitekt men också utbildad miljöingenjör och fokuserar nu på rollen som hållbarhetsspecialist. Klimat- och hållbarhetsgruppen där han ingår består av 45 personer i hela landet, varav tio i Malmö där Ivan är baserad. Gruppen bidrar med kunskap till byggprojekt inom alla kategorier, bland annat de bostadsprojekt Theresa jobbar med.
– Jag har ögon på energifrågor och installation och är involverad i ny teknik och material. Framför allt sitter jag med projektchefer, konstruktörer och hållbarhetsexperter för att se vilka synergier vi kan få, säger Ivan.
Hans engagemang är ofta intensivt tidigt i projekten och minskar därefter, men han stannar till byggnaden är färdig.
– Det dyker alltid upp något jag behöver titta på, kanske material som man vill ersätta med något som är billigare, eller lösningar som effektiviserar produktionen.
Lista för bättre klimatalternativ
Ivan menar att byggbranschen blivit alltmer komplicerad, där olika discipliner ofta ställs mot varandra.
– Höga dagsljuskrav kräver stora fönster, samtidigt som små fönster är det bästa för att sänka energiförbrukningen. Det är en utmaning att få alla discipliner att samverka, men eftersom de finns inhouse går det snabbare. Vi spelar ju alla i samma lag. Det finns alltid en vilja att lösa problem, säger Ivan.
En åtgärd som både Theresa och Ivan uppskattar är Skanskas KKP-lista, Kvalitetssäkring av Klimatförbättrande produkter. Listan sammanställs efter utförliga tester av nya produkter på marknaden. Det ger både hållbarhetsexperter och arkitekter möjlighet att förespråka hållbara alternativ tidigt i byggprocessen. Samtidigt flaggar de för att klimatförbättrade material sällan gör så stor skillnad som man kan tro.
– Produkter och material som är bättre klimatmässigt utgör en ganska liten del av en hållbar byggnad eller stadsdel. Den största klimatpåverkan avgörs av saker som husets storlek, antal fönster eller möjlighet för folk att cykla och odla i sitt område. Där kan man göra stor skillnad, säger Theresa.
Ingen universallösning för hållbarhet
Nästa steg är att hitta energieffektiva lösningar där isolering, optimerad belysning, effektiva kyl- och uppvärmningssystem och solpaneler är nyckelkomponenter. Lösningarna ska minimera miljöpåverkan under såväl konstruktionsfasen som under husets hela livslängd. För att närma sig en cirkulär ekonomi krävs dessutom design och material som fungerar för demontering, återanvändning och återvinning, något man sällan tagit hänsyn till tidigare.
Ivan och Theresa betonar att det inte finns någon universallösning för hållbart byggande. Marken, terrängen och stadsplaneringen innebär unika utmaningar för varje byggnad. Theresa Brander jobbar just nu med bostadsprojektet Eriksberget i Göteborg, där husen av hållbarhetsskäl har optimerade former med sadeltak anpassade för solceller och en utfackningsvägg av trä. Projektet har också arbetat aktivt med mobilitetslösningar för att minska bilberoendet, till exempel en cykelhub där de boende kan hyra lådcyklar.
– Hållbarhet handlar om så många olika delar, som att skapa rationella lägenheter i rätt storlek till rätt kostnad. Folk ska ju ha råd att bo. Klimatanpassat får aldrig bli en lyxprodukt som få har råd med, säger Theresa.