Med nya bostadsområdet Ljusekulla sätter Skanska hållbarhetsribban högt. Så högt att ingen ännu formulerat en definition av en så djärv målbild – en klimatpositiv stadsdel.
– En av våra första utmaningar var att definiera vad en klimatpositiv stadsdel innebär för oss på Skanska. Och när man ska skapa en ny definition måste man involvera många aktörer, som Boverket, IVL och Sweden Green Building Council. Så det har tagit tid. Just nu håller vi på med kalibreringar och finjusteringar. Resultatet av utvecklingsarbetet och vår definition ska presenteras under H22, avslöjar Henrik Fajerson, manager för OneSkanska i Öresund.
Parallellt med definitionsarbetet har Ljusekullas strukturplan växt fram i nära samarbete med externa partners och alla verksamhetsgrenar inom Skanska, såväl utvecklande som byggande. Målet har fått styra processen och exploateringsgraden anpassas efter de förutsättningar som klimatkraven medfört. Inte tvärtom. För att inte fastna i gamla hjulspår valdes en helt grön projektledare; projektingenjören Karin Hedström.
– Vi ville tänka helt nytt och testa ett nytt koncept och då kan det nog vara bra med en projektledare som är ny i rollen, menar Karin Hedström.
Innovativ odling
Ljusekulla är unikt på många sätt, inte minst genom att samarbetspartners och fokusgrupper tagits in i ett väldigt tidigt skede. Fakulteten för psykologi vid Lunds universitet har bidragit med expertis inom livskvalitet, säkerhet och trygghet och SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, med kunskap om innovativ odling, en av projektets kärnfrågor. De 80 hektaren där Ljusekulla planeras består nämligen av odlad åkermark och en framtida livsmedelsproduktion har integrerats i strukturplanen.
– Vår utgångspunkt har varit att det ska vara lika mycket odling när området är byggt som det är nu, räknat i kalorier, och dessutom skapa en bättre biologisk mångfald, berättar Karin Hedström.
Tillsammans med AFRY har vid skapat en struktur och gjort klimatkalkyler för att beräkna hur mycket koldioxid stadsdelen ”kostar”, vilket resulterat i planer på både professionell odling i stor skala, växthus och alternativa odlingsytor som vertikal-, container- och hydroponi-odling.
– Vi tittar också på agroforesty där man kan blanda fruktträd och grödor. Odlingen ska genomsyra hela området, säger Karin Hedström.
Social hållbarhet och trygghet
Strukturplanen för själva bostadsområdet består av två delar, en mer urban där bland annat förskolor, skola, gemensamhetslokaler och servicehus med äldreboende ingår och en del som är mer bostadstät. De låga kvarteren erbjuder boendeformer för alla behov; bostadsrätter, hyresrätter, radhus och co-living. Utrymmen för gång- och cykeltrafik prioriteras och gårdarna ska hållas fria från bilar.
– Social hållbarhet och trygghet är superviktigt i hela projektet. Här ska man kunna trivas, leva och växa som singel, familj, gammal, ung och det ska vara lätt att göra rätt ur ett hållbart, cirkulärt perspektiv, säger Karin Hedström.
Hållbar energiförsörjning
Stadsdelens energiförsörjning baseras på miljövänliga solceller, nätta vindturbiner på trämaster, hybridvärmepumpar, biokolspanna, batterier och vätgaslagring. Alla energifrågor har utforskats och diskuterats, även fjärrvärmen, vilket är unikt enligt Henrik Fajerson.
– Det här projektet har öppnat för så många nya samarbeten. Vi har till exempel bjudit in energibolagen för att gemensamt lösa frågan om energiförsörjningen, eftersom det blir utmaningar även i deras organisation.
Enligt Henrik Fajerson är Skanska redo att sätta spaden i marken redan 2024 förutsatt att detaljplanen finns på plats.
– Men det krävs mod från både näringsliv, politik och samhället i stort för att förverkliga detta projekt med den tidplanen. Det här ligger högt upp på mångas agendor och många pratar om det, men nu är det dags att gå från ord till handling.
Projektet har också gett värdefulla insikter för andra kommande projekt menar Henrik Fajerson.
– Vi på Skanska lärt oss otroligt mycket av utvecklingsarbetet som vi kan dra nytta av både på Ljusekulla och andra platser.