Autodesk är en ledande tillverkare av mjukvaror för 3D-design med kunder inom branscher som tillverkning, arkitektur, film- och spelproduktion samt bygg och anläggning, som en uttalat strategisk bransch att rikta sig mot.
– Företag inom byggbranschen behövs för att klara de utmaningar som hela vår värld står inför när det gäller urbanisering, miljöpåverkan och hur vi bäst kan använda våra begränsade resurser, säger Ulf Trapp.
Som ett tecken på inriktningen mot byggindustrin som bransch skapades 2019 divisionen Autodesk Construction Solutions. Samma år satsades 1,1 miljarder US-dollar på teknik som ger bättre möjligheter att stötta hela livscykeln; från design, planering, underleverantörshantering och digital bygghantering till överlämning och förvaltning. Autodesk samarbete med Skanska handlar till exempel om att förenkla tungrodda processer och att bidra med digitala lösningar för att kunna göra risk- och konsekvensanalyser. I projekt innebär det att se vilken effekt på CO2-påverkan en materialändring får.
Vilka ser du som de viktigaste nycklarna för ett gott samarbete?
– Gemensam vision, lyhördhet och tillgång. För att vi på bästa sätt ska kunna hjälpa Skanska måste vi vara med där det sker; i projekten och som en del av Skanskas digitala innovationsresa. Det gör vi med hjälp av experter, systemintegratörer och lösningsarkitekter från vår sida. Samtidigt släpper vi in Skanska i ”vårt heligaste” genom att ge dem tillgång till tankeledare, produktutvecklare och vårt ledarskap. Vi arbetar tätt ihop, utbyter idéer och utmaningar och försöker lösa dem tillsammans. En del av lyhördheten är också att kunna samarbeta med varandras partners.
För Ulf Trapp och Autodesk är det tydligt att digitaliseringen i byggbranschen bidrar till både affärsnytta och positiv samhällsutveckling. Exempelvis kan den i tidiga skeden bidra till kostnadsbesparing när det gäller felsökningar.
– Så fort du bygger fel uppstår en tredubbling av kostnaden, med tanke på att du måste bygga, riva och sedan bygga om. Vid hantering av ritningar och modeller är digitalisering ovärderligt.
– Föreställ dig att det kommer ett nytt designpaket med ritningar varje vecka. Det innebär femtio nya ritningar varje gång. Dessa ska skickas till byggplatsen, sorteras, versionhanteras och delas ut till rätt person. Sedan ska de gamla ritningarna dras tillbaka – och plötsligt kommer nästa designpaket. Hur vet du vilken ritning som är rätt? Har alla gamla ritningar kommit tillbaka? Hur har kvantiteter av material förändrats? Hur mycket mer eller mindre stål och betong behövs? Hur påverkar detta CO2-avtrycket?
Färre frågor och misstag
Med en bra process och rätt system för att hantera informationsflödet uppstår färre frågor och risken minskar för att stress leder till misstag. Vilket gör att antalet incidenter blir färre. Ändringar går att hantera på ett bättre sätt och eftersom det finns fullständig information om vad som inte fungerar, blir analysarbetet smidigare. Både på projektnivå och i övergripande processer görs värdefulla insikter kring vad som behöver förbättras.
– En liten post i sammanhanget är printade ritningar, men faktum är att varje utskriven ritning har en CO2-kostnad på cirka sju gram. Och det skrivs fortfarande ut en massa ritningar av olika versioner i ett projekt, säger Ulf Trapp.
Genom att jobba digitalt från start går det också att involvera kunderna bättre. Den digitala informationsmodellen rymmer all data kring hur projektet ska byggas, vilken miljöpåverkan blir och vilka förvaltningskrav som finns. Med en digital kopia av den färdiga byggnaden kan underhåll underlättas under hela livscykeln – och fastighetsägaren slipper ta kostnaden för en fastighetsförvaltare när det gäller inventering av alla tekniska system i byggnaden.
– Nästa steg är ännu smartare byggnader där sensorer styr luft, vatten, värme och liknande. Detta ger stor påverkan på det totala energibehovet och påverkar dessutom miljöaspekten under byggnadens livscykel, menar Ulf.
Även när en byggnad ska rivas är den digitala informationen värdefull för att enkelt veta vad som kan och ska återvinnas eller återanvändas och hur det ska hanteras.
Kan du berätta om ett konkret projekt med Skanska?
– Citygate i Göteborg är ett bra exempel på hur vi på Autodesk bidrar med digitala system för informationshantering av ritningar. Vi jobbar också med vad vi kallar demokratisering av komplex data. Det innebär till exempel att den övergripande planeringen som i ”den gamla världen” är tabell- och nummerbaserad, i en digital värld kan visualiseras och därmed demokratiseras på ett helt annat sätt. Resultatet är att alla på bygget förstår i vilken ordning saker ska byggas och misstag kan upptäckas snabbare och enklare.
Hur väl står sig Skanska i förhållande till övriga branschen när det gäller digitaliserade verktyg och arbetssätt?
– Skanska har en uttalad stark vision om vad man vill göra, men byggbranschen generellt är historiskt svag på att investera i digitalisering och innovation, upplever Ulf Trapp.
– Det är allmänt känt att bygg slåss med jordbruk och jakt om att vara sämst på digitalisering. Jämför till exempel med ett byggbolag som DPR Construction och Projekt Frog från USA eller Van Wijnen från Holland så ligger bygg efter i Sverige. Skanskas satsning på en digital innovationshub (DigiHub, reds anm) hjälper till att komma ikapp men enligt min åsikt måste alla i Sverige med för att vi ska lyckas!