De arkeologiska utgrävningar som pågår vid Slussenområdet målar upp en ny bild av livet på Södermalm. Här bodde exempelvis fler grupper än hantverkare och körkarlar – arkeologernas fynd berättar historier om rika tyska köpmän. De har också hittat spår efter bebyggelse utanför stadsporten.
Utgrävningarna startade hösten 2013 i samband med schaktarbeten utanför Stockholms stadsmuseums norra flygel. Då upptäckte arkeologer från Arkeologikonsult lämningar i form av keramikskärvor, kritpipor och kullerstensbeläggning.
– Vi hittade lämningar efter den gamla Brunnsbacken som det bara funnits konstnärliga avbildningar av tidigare. Under den fanns en ännu äldre beläggning som inte följde dagens gatusystem, det var en del av Stockholms medeltida gatunät, säger Kenneth Svensson, arkeologisk samordnare för Slussenprojektet.
Kenneth Svensson har tillsammans med kollegorna på Arkeologikonsult gjort utgrävningar vid Södermalmstorg och i kvarteret Ormen. Det är ett tålamodskrävande arbete där lager för lager blottläggs med grävmaskin, spadar och hackor.
– Vi daterar efter olika typer av fynd. Keramik och kammar är väldigt tidstypiska, det har gått moden i de sakerna. Keramik kan vara importerad från tyska områden, om det inte är riktigt exklusivt, då är det från Persien. På det här sättet får vi en bra kronologi. I några fall har vi också hittat bevarat trä som vi sågat itu och gjort årsringsdateringar på.
Han berättar att det unika med de arkeologiska undersökningarna vid Slussen är att de kunnat blicka så långt tillbaka i tiden. Arkeologerna har funnit härdar, gropar och pärlor ända från Vikingatiden.
Något annat som sticker ut är att det under medeltiden har funnits bebyggelse utanför Stockholms stadsmurar.
– Ingen har tidigare trott att människor bodde utanför det befästa området. Det som hänt är att vi kan skriva om bitar av Stockholms historia, hur stadens utveckling sett ut. Vi kan visa att det under perioder varit så mycket folk att de inte fått plats.
Tidigare har arkeologivärlden, bland annat färgad av skrifter från 1400-talet, varit övertygad om att Södermalm under 1200- och 1300-talet haft enkel bebyggelse och att invånarna bestått av hantverkare och körkarlar. Men även den bilden måste ritas om.
– Det sociala livet såg annorlunda ut, här bodde människor från olika delar av samhället. Vi kan ana att det under 1300-talet bodde rika tyska köpmän i ett kvarter utanför stadsporten. På en gårdsplan har vi hittat byggnadsrester efter murade hus, målade glasfönster och taktegel. Här fann vi också glasbägare från Venedig och kärl från Persien, det handlar om en oerhört rik materiell kultur.
I kvarteret Ormen har byggnadstekniska metoder från 1600-talet imponerat på arkeologerna. Bebyggelsen har formats efter Katarinabergets branta sluttning.
– Man har utnyttjat alla platåer och skrymslen när man utformat husen, vi har hittat bebyggelse i fyra våningsplan med lager och källarutrymmen, det är extremt ovanligt.
Att arbeta med utgrävningarna vid Slussen har gett Kenneth och hans kollegor inblick i hur livet kunde te sig på Södermalm under 1200-, 1300- och 1400-talet. Och historien har satt sina spår.
– När man står med fötterna nere på botten av en utgrävning och tittar upp så inser man vilken tidsresa man gjort, då fattar man att staden har en lång historia och att varje tid är speciell. På 1300-talet bodde här rika köpmän och hundra år senare, när staden under långa perioder var belägrad, så revs många hus. Då tvingades människor flytta från sina hem. Alla de här berättelserna har vi grävt fram och det känns helt otroligt.