Det stålgrå vattnet nedanför Katarinahissen bryts av bubblor och nere i djupet syns ett ljussken. Stunden efter dyker en hjälm upp som tycks härstamma från förra seklet, eller som hämtad från Tintin-albumet Rackham den Rödes skatt.
– Det är en upphottad 1800-talskonstruktion, fast i glasfiber. Eftersom den knappt har några rörliga delar så kan få saker gå fel, säger Henrik Burman medan han tar av sig hjälmen uppe på land.
Henrik Burman driver Burmans Dykservice AB, ett av dykbolagen som för Skanskas räkning har tagit hand om gamla gas- och spilledningar i vattnet kring Slussen. De har även varit med och rivit vissa betongdelar på området och gjort arbeten på själva båtslussen.
– Vi satte dit en temporär slusslucka, en avsättningslucka som släpper ut vatten när det är högt flöde från Mälaren. Arbetet skedde på fem meters djup och tog sex veckor. Just nu lyfter vi upp avloppsledningar och gasledningar från Saltsjösidan för att kajen ska kunna byggas ut.
Arbetet rör tre ledningar som går från Skeppsbron till Stadsgårdskajen. De är runt en meter i diameter och har legat länge ett par meter under dyn.
– Vi har frilagt ledningarna och sedan har jag skurit av bultarna som håller ihop rörlängderna och kapat bitar i lagom längder. Därefter har dessa lyfts upp på en pråm med en kran.
Dyklaget består, förutom av Henrik som dyker, av en dykledare och en reservdykare, som sköter kommunikationen mellan dykaren och kranföraren. Laget kommunicerar via dyktelefon och Henrik berättar att han även har möjlighet att spela in video i realtid som sedan kan visas direkt uppe på land.
Hans utrustning utgörs av dräkt, sele, hjälm och vikter. Under ytan får han luft via en slang i dräkten och han har också en reservflaska på ryggen.
– I övrigt har jag samma utrustning som byggnadsarbetarna i Slussen: svets, skärutrustning och borrmaskin, men mina verktyg drivs inte av el utan av luft eller hydraulik.
Hur länge kan du vara nere i ett sträck?
– Det beror på, tills jag behöver gå på toaletten eller äta. Det gäller så länge djupet är mindre än tio meter. Är det djupare ökar mängden kväve i kroppen och dyktiden begränsas. Om man stiger upp för fort kan kvävebubblor uppstå i blodet, det är det som kallas dykarsjuka.
Slussenprojektet innehåller många olika moment och det har gjort arbetet intressant.
– I ett vanligt projekt brukar det röra sig om totalt fem moment under hela resan. Här är det allt från rör, formsättning, gjutning, svetsning och muddring. Det blir en omväxlande dag på jobbet och det är mycket roligare. Henrik Burman har arbetat som dykare i över 25 år och det här projektet kommer att bli ett starkt minne.
– Slussen är unik, den har funnits i evigheter och nu får jag vara med och snygga upp. Det känns häftigt att bli en del av dess historia.
Ni har ju plockat upp ledningar, men har ni hittat något annat på botten under arbetet?
– Inte just här, men det har varit mycket mynt och klockor i kanalen, gamla femöringar, säger Henrik Burman.