Nya Slussen byggs på kulturhistorisk mark
– Vi har hittat eldhärdar från vikingatiden och det berättar att människor stannade här under sina handelsresor på väg till Sigtuna, berättar Kenneth Svensson från Arkeologkonsult AB, som ansvarar för utgrävningarna inom Skanskas arbetsområde vid Nya Slussen.
Sigtuna är vår äldsta stad och den grundas på 970-talet när Olof Skötkonung regerar i Mälardalen. Mälaren är vid den här tiden ett innanhav, inte en insjö, och det finns inget som hindrar den tidens båtar från att åka hela vägen från havet till staden.
Men i takt med landhöjningarna, som pågår sedan den senaste istiden, så isoleras Mälaren från havet och blir en insjö och det blir allt svårare att passera det smala sundet.
När staden Stockholm anläggs på 1200-talet så byggs det dessutom försvarsverk som gör det ännu svårare att ta sig sjövägen in i Mälaren.
Omlastningsplats
Båtsmännen stakar sig först igenom den smala rännan, som kallas Lilleström och ligger ungefär där Skanskas arbetsområde finns idag. Sedan börjar man dra fartygen med rep genom rännan från stränderna och redan under medeltiden blir Stockholm om omlastningsplats eftersom de tyska handelsfartygen, koggarna, inte kunde dras genom Lilleström.
– På 1300-talet blir Gamla Stan fullt bebyggd och man behöver ny mark, berättar Kenneth. Då växer en helt ny stadsbebyggelse fram på det som idag är Södermalmssidan av Slussen. Det byggs högreståndshus med glasade fönster, gatorna stenläggs och rika köpmän flyttar in.
På 1600-talet blir Sverige en stormakt. Trettioåriga kriget rasar i Europa och tiotusentals svenska bönder skrivs ut i krigstjänst. Krigsindustrin i Europa behöver järnmalm, och den finns i skogarna i norr. Sverige står för 40 procent av världens järnexport och allt järn forslas med fartyg genom Mälaren – och måste alltså lastas om i Stockholm. Det blir snart alldeles för krävande och kostsamt.
Behovet av en sluss
Därför beslutar kungamakten att bygga en av Sveriges första slussar, och det sker i samband med att Stockholm blir stormaktrikets huvudstad 1634. Nu finns plötsligt ett behov att göra staden representativ.
– I gatulivet samsas fortfarande rikt och fattigt, berättar Kenneth. På ena sidan gatan kan det ligga ett fint stenhus och på andra sidan finns stinkande sophögar med råttor. Det vill man förstås inte visa stadens utländska gäster.
Stadsplanering ligger i tiden. Överståthållaren Clas Larsson Fleming börjar bygga ett rätvinkligt rutnät av huvudgator och, som sagt, en sluss som ska underlätta för sjöfarten.
Det finns ingen kunskap om slussar i Sverige och därför tar Fleming hit konstruktörer från Holland. De jobbar på samma plats där Skanska nästan 500 år senare borrar ner pålar, spont och dragstag till grunden för den Nya Slussen.
Det är den här första slussen som lägger grunden till Stockholms växande ekonomi och expansion.
Sjudande stadsliv
Men landhöjningen fortsätter. Vattendjupet vid slussen blir allt grundare, samtidigt som fartygen blir ännu större och mer djupgående. Redan efter hundra år har staden vuxit ur den första slussen och det är dags att bygga en ny.
Nu är det 1700-tal. Stockholm har vuxit till en handelsstad med sjudande stadsliv.
– Det är en stad där vi skulle känna igen oss, säger Kenneth. Det är en tät stenstad och flera av husen står kvar än idag, som Stadshuset på Södermalm som idag är Stadsmuseet.
På kajerna längs slussen hörs många olika språk. Här finns handelsmän från Ryssland, Holland, Tyskland, England och Frankrike. Upplysningstidens förnuft och rationalitet ligger i luften och den vetenskapliga revolutionen tar fart. Sveriges stora uppfinnare är Christopher Polhem och han får i uppdrag att bygga nästa sluss.
– Men Polhem tackar nej. Han är 63 år och tycker att han är för gammal, förklarar Kenneth.
Man söker i hela Europa efter någon annan som kan ta uppdraget, men man hittar ingen likvärdig. Då går man tillbaka till Polhem och erbjuder 100.000 daler silvermynt. Den här gången tackar han ja.
Ritningen i huvudet
– Polhems sluss byggs helt utan ritningar. Han har hela konstruktionen i huvudet, berättar Kenneth.
Men byggnationen tar sin tid, då som nu. När Polhem är 87 år lyfts han i bärstol ned till botten av den torrlagda Slussen och dekoreras högtidligt med Nordstjärneorden. Två år senare avlider han och slussen byggs klart av hans son.
Polhems sluss invigs 1755. Massor av människor samlas för att titta på när slusskanalen, som byggs på kajerna, lyfts ner på plats – och den passar perfekt.
Men det var lite oroande att Polhem hade haft ritningarna i huvudet. Hur skulle man nu göra om man behövde reparera slussen i framtiden?
– Man löser det genom att be föreståndaren på Kungliga Modellkammaren, som var en av Polhems närmaste medarbetare, att göra en modell. Den finns fortfarande kvar på Tekniska Museet i Stockholm och vi använder den för att tidsberäkna de arkeologiska utgrävningarna, säger Kenneth.
Polhems sluss löser problemen för sjöfarten. Men det dröjer inte länge innan samhällets behov återigen förändras.
500 dukater
Industrialismen når Sverige under första hälften av 1800-talet. Vi får ångbåtar och tåg och trafiken på land börjar spela en större roll.
– Det är ett myller av folk som varje dag måste ta sig från Södermalm in till Gamla Stan, berättar Kenneth. Vid slussen trängs bönder med varukärror, hästdroskor och flanörer.
Polhems gamla sluss räcker inte längre till, så kommittén för börs-, bro- och hamnbyggnaderna utlyser en tävling för en ny sluss 1841. En prissumma utlovas till det vinnande förslaget, men det kommer inga bidrag.
Två år senare höjer man prissumman till 500 dukater, men fortfarande vill ingen ta sig an det komplicerade arbetet med en ny slussanläggning.
Det tar ytterligare två år innan en överstelöjtnant vid Flottans mekaniska kår, ingenjör Nils Ericson, erbjuder sig att ta fram ett förslag. Han kräver både prissumman på 500 dukater och en ersättning om 2.000 riksdaler.
Ny sluss av sten
Nils Ericsons sluss, den tredje i ordningen, byggs helt i sten i Kvarnströmmen, lite längre norr ut än Polhems sluss i Lilleströmmen. Den här slussen är just nu synlig och ligger närmast Gamla Stan. Den har varit i bruk som avbördningskanal i extrema lägen, och kommer i den nya Slussen finnas kvar och byggas om till fisktrappa.
Nils Ericson börjar arbetet med omfattande rivningar och bygger provisoriska broar för att människor ska kunna fortsätta att ta sig mellan Södermalm och Gamla Stan, precis som Skanska gör idag.
Den nya slussen invigs 1850. Men bara 41 år senare händer något som Nils Ericson aldrig hade kunnat förutse – den första bensindrivna bilen kommer till Sverige. Funktionalismens idéer tar fart under 1920-talet och nu byggs vårt moderna samhälle.
”Slussen-eländet”
– Den kraftigt ökande bilismen får en stor inverkan på behovet av en ny trafiklösning vid slussen, förklarar Eva Rosman, Stockholms Stads kommunikationschef för Slussen.
– Nu blir det väldigt trångt här, fortsätter hon. Båtar ska igenom slussen, broarna öppnas och bilarna får vänta innan de kan passera, och det är många cyklister. Spårvagnarna är för tunga för broarna så man får återigen börja lasta om, precis som på 1600-talet, men nu är det människor som får promenera över bron och byta spårvagn. Det blir oerhörda köer av alla dessa trafikslag.
Det är nu som begreppet ”slussen-eländet” myntas.
– Ett stående skämt i stan på den här tiden är att om man köper en bil på ena sidan slussen så hinner den bli omodern innan man kommer över till andra sidan. Trafiksituationen är väldigt problematisk och man är i stort behov av en ny sluss.
Fokus på människor
Det är därför som nästa sluss, Karl Johan-slussen, blir så trafikfokuserad. Byggarbetena börjar 1931.
– Då såg man inte att bilismen någonsin skulle avta, förklarar Eva. Bilen var ju framtiden. Vem kunde tro att bilen skulle visa sig vara miljöfarlig?
Karl Johan-slussen blir därför främst en trafiklösning.
– Biltrafiken är fortfarande nödvändig, men vi vill inte längre ha den alldeles inpå oss. Nu är trenden istället att stadens mark ska vara tillgänglig för människor som promenerar eller cyklar, konstaterar Eva.
Den Nya Slussen, som Skanska bygger, har därför större fokus på människor.
– Att Skanska har fått förtroendet av Stockholms stad att bygga nästa generation slusslösning och mötespunkt för stockholmarna är vi oerhört stolta över. Det stämmer också väl med vad vi som företag vill bidra med. Vi har den tekniska kompetensen och passionen att hitta de bästa lösningarna i ett komplext projekt, säger Maria Lindström, kommunikatör för Skanska på Slussen.
Stadslösning för 2000-talet
– Vi blir delaktiga i att bygga en stadslösning för 2000-talet samtidigt som vi bidrar till att platsens arv från vikingatiden och framåt utforskas under arbetets gång, fortsätter hon. Slussen kommer att återuppstå i en ny form, som transportknut för kollektivtrafik och en trivsam och öppen mötesplats för människor.
Nya Slussen är ett omtalat och omdiskuterat projekt, men faktum är att varje gång som slussen har byggts om så har det föregåtts av årtionden av diskussioner, både av politiska, ekonomiska och utformningstekniska skäl.
– Jag tänker att det är viktigt, säger Eva Rosman. Att en plats som Slussen behöver få tid att värka fram, så vi ger oss tid att tänka efter vad vi verkligen har för behov, vilka problem är det som den nya slussen ska lösa – och det måste få ta sin tid.