När betongrör, som kan väga mellan 300 kilo och 3,3 ton, ska lyftas ner i sina schakt används i dag bland annat kättingar, tygstroppar eller saxar.
– Gemensamt för dem alla är att när röret är i luften så svajar och rör de på sig, fortsätter Joakim Bessfelt. Och när röret ska passas in i föregående rör, måste en markarbetare vara i gropen, och styra in det med ett spett eller liknande. Arbetssättet medför väldigt stora risker för olyckor. Det kan handla om allt från att röret lossnar och faller på markarbetaren, till mer eller mindre allvarliga klämskador.
Inom rörläggning skapar just lyft av dessa rör med grävmaskin de flesta tillbuden.
Testas i Mölndal
Företaget S:t Eriks är en av Skanskas leverantörer av just betongrör. För omkring två år sedan lanserade företaget en lösning på problemet.
– Vi kallar rörlyften för “Pipelift”, säger Lars-Olov Nilsson från S:t Eriks, som varit med och utvecklat lösningen. Det är en tångliknande konstruktion som sitter på en tiltrotator.
Verktyget, och därmed röret, kan därmed vridas och vinklas exakt som maskinisten vill. Verktyget har ett “spjut” som träs in i röret som sedan blir låst av sin egen vikt när det lyfts.
Den 23 februari i år började Skanska testa verktyget vid ett vägbygge i Mölndal. Vid Sisjömotet längs Söderleden ska bland annat flera på- och avfarter byggas till, och därmed behöver det grävas ner rör för dagvattnet. Vid testerna deltog även svensk Maskinprovning, som är en statlig myndighet.
Mycket nöjda
På plats jobbar markarbetarna Martin Malmström och Henrik Billekvist från Skanska samt grävmaskinisten Jerker Olsson från Roadbuilding AB.
Trion tycker att det är en mycket stor, positiv, skillnad att arbeta med rörlyften i stället för de andra alternativen. Ingen av dem har varit med om några tillbud, men alla är mycket medvetna om riskerna. De är alla väldigt nöjda med testerna som gjorts.
– Den kanske första skillnaden vi märkte var hur mycket bättre rörlyften låser röret, säger Henrik Billekvist. Röret blir som ett med kranen och maskinisten styr det exakt dit han vill. Utan gung eller svaj.
Slipper svåra moment
Med vissa av de andra lyftalternativen är det markarbetarna som fäster till exempel kättingarna i röret.
– Det momentet slipper vi också, fortsätter Henrik Billekvist. Liksom att styra in röret i det rör som redan ligger i schaktet.
– Överlag är det svårt när man står i schaktet och arbetar, tycker Martin Malmström. Man är nära både schaktväggen och grävmaskinens redskap samtidigt som man med händerna eller något verktyg ska trycka röret så det hamnar rätt. Vid testerna med den nya rörlyften försökte jag av gammal vana styra röret på plats, men det sitter så hårt fast i lyftkranen att det inte var någon idé.
“Allt kan hända”
Maskinisten Jerker Olsson berättar att han kört grävmaskin i 20 år.
– Så jag är ju inte nervös när jag lyfter rören nära markarbetarna, men jag är väldigt medveten om att allt kan hända. Risken finns alltid att röret lossnar, att det börjar svaja eller råkar klämma någon.
– Med det nya verktyget, fortsätter han, är det en otrolig skillnad i precision! Röret sitter fast mekaniskt och det är ordentligt låst. Visst, man ska alltid ha stenkoll på var markarbetarna är, men med det här behöver de inte ens vara i närheten när jag lyfter rören på plats.
Går att göra ännu bättre
Trots att verktygen är bra, tycker Jerker Olsson att det skulle gå att göra ännu bättre, och det är något han diskuterat med Lars-Olov Nilsson, som lyssnar lyhört. Joakim Bessfelt hoppas att verktyget snart ska användas på fler platser.
– Förutom att vi får mycket säkrare arbetsplatser så räknar vi med att det kan gå tre gånger fortare att lägga ner rör med det nya verktyget. Men det viktigaste är förstås att vi fått till en så bra lösning, den kommer att spara kroppar och rädda liv!