c

Så kan bron bli en fladdermusholk

Människor bygger broar för att komma närmare varandra, men även växter och djur kan dra nytta av konstruktionen. Här berättar Skanskas ekolog Tim Schnoor om hur bultar, balkar och betong även kan bidra till biologisk mångfald.

En flock fladdermöss lyfter från en bro i skymningen.
1 av 3 I brostrukturen finns ofta håligheter och utrymmen som uppskattas av fladdermöss. Foto: Istock
Musslor som lever på en bropelare.
2 av 3 Musslor bidrar till att filtrera och rena vatten och de trivs på betong. En enskild bropelare kan vara hem åt hundratusentals musslor. Foto: Istock
High Line Park en grön oas i New York.
3 av 3 The High Line i New York är en park anlagd på en nedlagd järnvägsbro som nu är full av gröna växter. Foto: Istock

Skanska har många brobyggen under bältet, från Sveriges första betongbro i Jordberga 1887 till mer nutida broar som Öresundsbron och Hisingsbron. Oavsett när eller hur de är gjorda förändrar en bro alltid landskapet och därmed också de naturliga ekosystemen. Men det finns sätt att bygga med så liten påverkan som möjligt.

– När du bygger behöver du ta hänsyn till vilka arter som finns i området. Ska bropelarna vara släta eller ha en struktur som organismer kan fästa på? Finns det arter som kan gynnas av håligheter i brospannet? Genom att göra medvetna val kan konstruktionen skapa nya livsmiljöer för växter och djur, säger Tim Schnoor som är ekolog och hållbarhetsspecialist på Skanska.

Boplats för fladdermöss

Bat Bridge i holländska staden Monster (jo, den heter så) är ett exempel på en bro som designats specifikt för att skydda stadens fladdermuspopulation. I strukturen finns håligheter och utrymmen med olika temperaturer och fuktighetsnivåer för att passa olika arter. Fladdermössen hjälper i sin tur till med att äta insekter och bidrar på så sätt till att bevara balansen i områdets ekosystem.

– Det är ett väldigt bra exempel på hur vi kan samverka med naturen och inte bara bygga för människans behov. Genom att analysera vad vi riskerar att förstöra, och vad vi kan tillföra som saknas på platsen, går det att minska de negativa effekterna, säger Tim.

Unik flora kring Öresundsbron

Hans egen favorit är bron mellan Danmark och Sverige som stod klar år 2000. Inför byggstarten höjdes kritiska röster om vilka konsekvenser den 15,9 kilometer långa konstruktionen skulle få för miljön. Det har dock visat sig att Öresundsbron haft en positiv påverkan på flera arter. På bropelarna lever miljontals musslor, som i sin tur blir föda åt småfisk och torsk. På den konstgjorda ön Pepparholmen har en unik flora av växter och djur vuxit fram, många av dem sällsynta och hotade arter.

– Det häftiga med Pepparholmen är att det är ett ungt ekosystem, vilket är väldigt lockande för oss ekologer. Det är sällan vi får chansen att studera hur ett nytt system etableras helt slumpmässigt, säger Tim som själv forskat på hur de viktiga mykorrhorizasvamparna tar sig an den nya miljön.

Hur bidrar du med dina kunskaper på Skanska?

– Jag jobbar med allt från planering till förverkligande, och har bland annat tagit fram Checklista Ekologi som säkerställer att vi uppfyller alla lagar och krav inom området. Vi har också tagit fram underlag till en biodiversitetsworkshop som hjälper oss att spåna kring vilka värden vi kan bygga in i projekten.

– Vi märker att efterfrågan på den här kunskapen ökar hos våra kunder och då behöver vi ha med oss det mindsetet i alla våra projekt.

Senast uppdaterad: 2025-01-07

Rekommenderad läsning