c

Nu glöder biokolpannan för klimatets skull

Överblivna stubbar får nytt värde i Skanskas första biokolpanna. Förbränningen binder koldioxid i materialet och ger det flera klimatförbättrande egenskaper. – Biokol hjälper oss att minska våra utsläpp, säger Emma Viklund på Skanska.

Två blå containrar
1 av 4 Det ser ut som en vanlig container men här inne tillverkas ett material som har förmågan att påverka klimatet positivt.
En gul grävmaskin kör in mot biokolpannan.
2 av 4 Skanskas första biokolpanna finns just nu intill Rönnbäckens bergtäkt utanför Skellefteå där den tar han om spill från två stora anläggningsprojekt, Skellefteå Site East och Hammarängen.
En korg med glödande kol flyttas med en truck.
3 av 4 Stubbar och träspill läggs i stora korgar och förs in i biokolpannan där de förädlas och blir biokol.
En hand håller upp det färdiga biokolet.
4 av 4 Färdigt biokol som kan användas för att förbättra jord eller rena vatten.

Äntligen har Skanskas efterlängtade biokolpanna tagits i bruk intill Rönnbäckens bergtäkt utanför Skellefteå. Stubbar och spill från bygget av industritomter på Skellefteå Site East har sparats som material till pannan. Och nu ligger de där och förkolnas i en sluten, syrefri process som gör att koldioxid binds i materialet och bildar en så kallad kolsänka.

– Den stora fördelen är att vi kan ta organiska restprodukter och förädla dem till en ny produkt med fantastiska egenskaper. Biokol bidrar till att behålla näring och fukt kvar i jorden, det kan rena vatten och även användas för att rena förorenad mark, säger Emma Viklund som är marknadschef och affärsutvecklare på Skanska Industrial Solutions.

Ett första steg

Att tillverka biokol är en relativt ny företeelse i byggbranschen och projektet har därför stöttats av Sustainovation, Skanskas strategiska arbetssätt för att driva innovation och utveckling. I ett första skede handlar det om att testa och lära sig, men målet på sikt är att skala upp antalet kolsänkor som Skanska kan skapa i sina projekt.

– Sverige, som är rikt på land och skog, skulle verkligen kunna bidra till att minska den globala uppvärmningen. Det finns en regeringsrapport som slår fast att vi i Sverige har potential att tillverka 500 000 ton biokol per år, vilket skulle göra stor skillnad ur ett globalt perspektiv.

– En panna ger runt 1 000 ton per år. Vi på Skanska kan med andra ord inte tillverka allt, men vi kan bidra och det här är ett första steg.

Enorm potential

En bonus är att biokolpannan inte bara genererar biokol, utan även bioolja som skulle kunna kan användas i asfalttillverkning, och överskottsvärme som exempelvis kan användas i betongtillverkning.

– Vi behöver fortfarande ta prover på biokolet och biooljan, och vi väntar på en certifiering av kolet som visar att det uppfyller alla krav, men potentialen är enorm.

Så blir träspillet till biokol

  • En biokolpanna fungerar ungefär som en modern kolmila.
  • Pannan består av två stora containrar som är sammanbundna med en kanal. Den ena är en pyrolyskammare och den andra en tork där överskottsvärmen återvinns.
  • Stubbar och överblivet träspill läggs i stora korgar.
  • Processen startas med biodiesel, men sen går förbränningen på sin egen värme.
  • Korgarna plockas ut och pyrolysprocessen avbryts med ett vattenbad.
  • Biokolet är klart.

 

Senast uppdaterad: 2024-02-20

Rekommenderad läsning