Det sägs att det finns tempel i Japan med fasad av bränt trä som stått sedan 700-talet. Det säger en del om hur gammal och beprövad tekniken är. Shou Sugi Ban går ut på att bränna ytan tills träet får ett förkolnat lager. Kolskiktet fungerar som ett naturligt skydd mot allt från regn och rusk till brand och röta. Dessutom får panelen en mörk, sammetslen yta som ger huset sitt karaktäristiska utseende.
– Inspirationen kommer från den svarttjärade Blekingeekan. Byggnadens röda utskjutande undersidor ska efterlikna den röda färgen som traditionellt fanns på båtens botten och durk, berättar Skanskas projektchef Andreas Liljefors.
Ett fyrtorn på kajen
Konceptet för den 4 900 kvadratmeter stora kontorsfastigheten har tagits fram av Skanskas projektutvecklande enhet tillsammans med arkitektbyrån Sandellsandberg. Den svärtade fasaden, den blanka glasgördeln och läget vid vattnet för tankarna till ett ståtligt fyrtorn. Det var arkitekten Thomas Sandells idé att använda Sugi Ban-tekniken.
– Det svärtade träet besitter egenskaper som håller över tid. Det är väderbeständigt, och fasaden blir i det närmaste underhållsfri. Jag har tillämpat metoden i mindre projekt, men det känns kul att kunna använda Sugi Ban i betydligt större skala. Gammal kunskap parad med nutida byggteknik – en kombination som pekar framåt, säger Thomas Sandell.
Brädor av skandinavisk gran beställdes från ett företag i Polen som specialiserat sig på kontrollerad förbränning av trä. Sedan har projektets snickarkår fått lära sig tekniken på plats.
– Eftersom varje bräda kapas och anpassas blir det en hel del rena träytor. Snitten har våra yrkesarbetare själva fått bränna och pigmentera med ett jättefint resultat, säger Andreas Liljefors.
Brandtest av fullskalemodell
Att bygga ett fyravåningshus i trä innebär att det finns brandskyddsregler att förhålla sig till. Enligt SP Fires krav måste fastigheten ha ett obrännbart nedre plan. En möjlig lösning var att använda glaserad keramik, men för ett projekt med ambition att certifieras enligt både NollCO2, Well Platinum, BREEAM Outstanding och Energiklass A var det inte ett alternativ.
– Glaserad keramik kräver väldigt mycket energi vid tillverkningen, vilket driver koldioxidpåverkan, och därför behövde vi hitta en annan lösning, säger Andreas Liljefors.
Faktum är att Sugi Ban-metoden traditionellt använts som brandskydd då förkolnat trä inte har samma tendens att fatta eld. För att ta reda på hur den befintliga fasaden skulle klara en brand tog produktionschefen helt sonika med sig en snickare till det statliga forskningsinstitutet RISE och genomförde ett fullskaletest.
– De byggde upp en fler våningar hög vägg med isolering och allt och tände på. Efter släckning gjordes en analys av hur elden spridit sig och brandkonsulten kunde konstatera att fasaden uppfyller kraven.
Har gjort omtag på allt
Kontoret som ska stå klart i juni 2025 är ett av Skanskas absoluta spjutspetsprojekt inom hållbarhet med stort fokus på innovation. Här har Skanska för första gången återbrukat betongstommar från ett rivningsprojekt i Lund, och testat en ny grundläggningsmetod som resulterat i de första klimatreducerade pålarna i Skanska Sverige.
– Vi har i princip gjort ett omtag på allt. Vilken typ av isolering ska vi ha i väggarna? Är det bättre att använda träreglar eller stålreglar? Det roligaste med projektet är just att få vara med och driva nya lösningar, och göra det till en slutkund som heter Boverket, avslutar Andreas Liljefors.