c

Mörkgröna Juvelen i Uppsala

Juvelen ska bli Uppsalas nya landmärke; en guldskimrande triangulär ädelsten som möter resenärerna vid Centralstationen. Men det mest spännande med det här unika projektet är att man värnar om miljön – in i minsta lilla detalj.

Juvelen i Uppsala byggs för att klara förbrukningskravet på noll netto primärenergi
1 av 3 Juvelen byggs för att klara förbrukningskravet på noll netto primärenergi. Här kommer det att finnas solceller på taket och projektet ska köpa andelar i nyproduktion av vindkraft.
Projektchef Gunilla Dahlstedt samt skyddsombudet och betongaren Lars Gustafsson på projektet Juvelen, Uppsala. Ett av Skanskas mest miljövänliga kontorsprojekt.
2 av 3 Projektet startade med marksanering, berättar projektchef Gunilla Dahlstedt. Vid järnvägen har det näligen legat bränsledepåer och vi kunde inte bygga ett miljöhus ovanpå mängder av gamla föroreningar. Här resonerar hon med skyddsombudet och betongaren Lars Gustafsson.
Juvelen blir Nordens mest hållbara byggnad. Den påminner om en skimrande ädelsten och möter resenärerna när tågen rullar in i Uppsala. Juvelen är certifierad med LEEDs högsta nivå.
3 av 3 Juvelen är redan populär bland Uppsalaborna. Skanskas och Utopia Arkitekters förslag röstades fram som favoriten av de fyra arkitektförslagen av Upsala Nya Tidnings läsare.

Det här är ett av de mest mörkgröna Skanskaprojekten enligt vår egen ”Gröna karta”, vilket innebär nära noll miljöpåverkan.

– Vi har absolut hög fokus på miljökraven, säger projektchef Gunilla Dahlstedt, och det innebär att vi alltid måste tänka ett steg till.

Mörkgröna krav innebär bland annat förbud för kemikalier som inte är godkända i kemdatabaserna.

– Det gäller även saker som man kanske inte tänker på direkt, som smörjolja till verktyg eller fönsterputsmedel till tornkranen, berättar Gunilla, det gäller precis allting, på alla nivåer.

Noll avfall till deponi

- Allt restmaterial måste hanteras så att det återgår till kretsloppet, säger Gunilla. Och om man bygger ett trekantigt hus, där alla ingående material i stort sett är fyrkantigt... ja, då förstår man att det här är en utmaning.

Vissa material ställer större krav vid återvinningen. Ett exempel är rörisolering. Materialet går att återvinna och limmet går att återvinna, men det går inte att återvinna materialet och limmet ihop – så det får inte bli material över som har fått lim på sig.

– Undertaksplattorna är ett annat exempel, säger Gunilla. Vi måste köpa plattor och gips separat, och restmaterialet ska sedan sorteras och skickas tillbaka till respektive tillverkare för återvinning.

Miljösamarbete med leverantörer

– Jag har själv lärt mig enormt mycket, fortsätter hon, inte minst när det gäller inköpen. Eftersom våra krav i projektet ligger i framkant blir vi tvungna att undervisa våra leverantörer om Skanskas olika miljömål, om vad de innebär och hur de kan få sina produkter godkända.

Det är i samarbete med leverantörerna som Gunilla och hennes team sedan har hittat rätt arbetsmetoder och hantering av materialet under hela produktionen för att sträva efter minsta möjliga påverkan på vår miljö.

Senast uppdaterad: 2017-12-13

Rekommenderad läsning