Skanska Safety Week fyller 20 år i år och kan beskrivas som världens största arbetsmiljösatsning. En vecka som inte bara berör Skanskas 27 000 anställda, utan även underleverantörer, samarbetspartners och kunder runt om i världen.
– Egentligen är det ju det arbete som sker ute på våra arbetsplatser varje dag som gör skillnad, men Safety Week har blivit ett tillfälle att lyfta blicken och prata säkerhet och mående med alla i bolaget, säger Cecilia Björkryd, gruppchef på Skanska Sveriges avdelning Hälsa och säkerhet.
Värdegrunden som format företaget
Det började med en Safety Day och en nollvision för olyckor 2004. Skanskas dåvarande koncern-vd Stuart Graham hade blivit bestört när ingen i hans ledningsteam kunde svara på exakt hur många som hade dött i arbetsplatsolyckor de senaste åren. Det blev startskottet för det fokus på hälsa och säkerhet som nu är Skanskas signum.
– Att det blivit så stort tror jag har att göra med att högsta ledningen verkligen tog tag i frågan. I vanliga fall kanske engagemanget kommer från facket eller skyddsombuden, men nu sa högsta chefen att ”det här är inte acceptabelt” och det satte sig så djupt i Skanska att det blev en värdegrund som format företaget.
Obligatorisk utrustning ett ställningstagande
2004 var också året då Skanska blev först i Sverige med att göra den personliga skyddsutrustningen obligatorisk. Hjälm, varsel på överkroppen, glasögon, handskar och skyddsskor blev så småningom standard. I dag är det en självklarhet för de flesta i branschen, men då var det ett enormt ställningstagande – som dessutom ledde till att all utrustning tog slut i hela Sverige.
– Det blev en stor diskussion kring detta. Vissa såg det som en kollektiv bestraffning medan andra välkomnade beslutet, som ju faktiskt togs för att människor inte skulle skadas på arbetsplatsen.
Bottnar i en omtänksamhet
För att förstå hur stor förflyttningen är behöver man blicka bakåt tjugo år i tiden. Cecilia berättar om byggarbetare i gympadojor och t-shirt, med hjälmen i handen på väg till lunchen i byggboden.
– Jag var inte bättre själv. Jag minns att jag tänkte, ”varför ska jag ha hjälm när jag bara går genom fabriken”. Bygghissarna hade ingen hissgrind på varje plan utan bara en smal bom som skydd, berättar Cecilia och fortsätter:
– Man tyckte i branschen att vi införde hårda regler på Skanska, men för mig har det alltid varit mjuka regler. För de bottnar i en omtänksamhet om människor.
”Vi kan aldrig luta oss tillbaka”
Genom åren har Skanska gått före och infört allt från globala säkerhetsstopp vid dödsfall, till säkra arbetsmetoder och obligatoriska säkerhetsbesök för chefer på alla nivåer. Ändå finns det mycket kvar att göra.
– Även om vi är stora och har jobbat jättelänge med det här måste vi vara ödmjuka och inse att olyckor sker även hos oss. Vi jobbar med riskfyllda saker och kan aldrig luta oss tillbaka. Arbetsmiljödiskussionen måste tas igen och igen och igen, säger Cecilia.
Kultur och säkert ledarskap
Ett av de större skiftena i branschen kom runt 2010 när fokus började flyttas från fysiska skador till beteende och medarbetarnas välmående.
– Det är en av de viktigaste milstolparna för mig, när vi började prata kulturfrågor och säkert ledarskap. Hur beter vi oss på arbetsplatsen? Hur kommunicerar vi? Det var första gången vi verkligen tittade på de bakomliggande orsakerna.
Vad är du mest stolt över när det gäller Skanskas arbetsmiljöarbete?
– Att ledningen verkligen tagit det här på allvar och satt säkerhet på kartan i hela branschen. Att man vågat ta obekväma beslut där många tyckt att vi är jättejobbiga på Skanska. Jag är övertygad om att det lett till säkrare och tryggare arbetsplatser, avslutar Cecilia Björkryd.