Vivalla i Örebro har länge präglats av utanförskap och arbetslöshet. När det var dags att starta renoveringen av stadsdelens 2 400 lägenheter var ÖrebroBostäder (ÖBO) först i Sverige med att ställa tydliga sociala krav i upphandlingen. Idén var att skapa praktikplatser för långtidsarbetslösa i området. Skanska vann kontraktet och tog tillsammans med Arbetsförmedlingen och ÖBO fram en arbetsmodell som fick namnet Boendebyggarna.
Renoveringarna startade 2012. När andra etappen nu avslutas drygt tio år senare är det tydligt att satsningen gjort skillnad i ett bostadsområde som av polisen klassats som ”särskilt utsatt”.
– Boendebyggarna har betytt mycket för den enskilda individen. Runt 100 personer har genomfört praktiken och av dessa har mer än hälften gått vidare till jobb eller utbildning, berättar Peter Hovlund, distriktschef på ÖrebroBostäder.
Flera oväntade resultat
Om man bara ser till statistiken har praktikprogrammet inte inneburet någon stor samhällsförändring. Andelen arbetslösa i området är fortfarande drygt 25 procent. Arbetet har dock fört med sig andra värden.
– Vi har haft en del skadegörelse och kriminalitet i Vivalla, men byggarbetsplatsen har varit ovanligt förskonad. Vi har även fått signaler från skolan att barn i familjer där mamma eller pappa gjort praktik blivit mer studiemotiverade. Den typen av positiva effekter är också viktiga när man utvärderar ett projekt, säger Peter Hovlund.
Social och affärsmässig nytta
Örebro universitet har genomfört en fallstudie av Boendebyggarna, för att ta reda på hur byggbranschen jobbar med social hållbarhet.
– Vi har ett växande utanförskap i svenska förorter i dag. Vi ville undersöka hur ett företag som Skanska kan skapa både social och affärsmässig nytta genom mer hållbara affärsstrategier, så kallat dubbelt värdeskapande, säger forskaren Tommy Borglund.
I rapporten ”Man ska ha en Boendebyggare” har han och kollegan Susanne Sweet vid Handelshögskolan i Stockholm följt Skanskas arbete under fem år och intervjuat olika personer knutna till programmet.
– Den stora vinsten för Skanska är att man nu har ett systematiskt, välorganiserat och mätbart arbetssätt, som företaget med trovärdighet kan lägga in i upphandlingar och upprepa i andra projekt, säger Tommy Borglund och hänvisar till Sjösättningen i Malmö där Skanska tagit modellen vidare.
Ökad stolthet internt
En mer oväntad effekt av satsningen på socialt ansvar är att flera av Skanskas medarbetare vittnar om att det blivit roligare att jobba på företaget. ”Det känns som att vi uppfyller ett högre syfte. Vi är inte ideella, men vi brinner för ett bättre samhälle”, som en projektledare uttrycker det i rapporten.
– Flera intervjuade säger att de känner en större stolthet och tillhörighet, och att Skanska blivit en mer inkluderande arbetsplats, säger Tommy Borglund.
En som kan skriva under på det är Helena Bobic, Skanskas projektledare i Vivalla som mött praktikanterna i vardagen och sett hur de vuxit och utvecklats.
– Det är mycket i ett sådant här projekt som inte syns i statistiken. Människor har kunnat bryta en negativ spiral, blivit en i gänget, fått tillbaka självförtroendet och skapat nya kontakter för framtiden.
Samarbetet en framgångsfaktor
Hon lyfter fram det nära samarbetet mellan ÖBO och Skanska som en av de viktigaste framgångsfaktorerna.
– Alla inblandade har varit engagerade, drivit på och velat att det här ska fungera. Även de underentreprenörer som tagit emot många av praktikanterna. Vi har gjort det tillsammans, säger Helena.
I oktober 2023 är etapp två av renoveringen klar och Boendebyggarna ett avslutat kapitel. ÖBO kommer att göra en ny upphandling på sikt, men det är fortfarande oklart hur de sociala kraven kommer att se ut i nästa steg.
– Oavsett om det blir vi på Skanska eller någon annan entreprenör som får ta sig an nästa etapp hoppas jag att det sociala arbetet i Vivalla fortsätter. Det kan förändra människors liv, konstaterar Helena Bobic.