I Stapelbäddsskolans slöjdsal arbetar barnen i tredjeklasserna fram motiv på plywoodskivor i gigantformat. Katter, noter, pizza och kärlek är några av motiven. Bildläraren Christina Persson coachar, hejar på och servar med färg. Det här bildprojektet är inget vanligt inslag i kursplanen.
– Vi blev kontaktade av Skanska och det var väldigt roligt för det har aldrig hänt innan. Vi är i ett område där det byggs väldigt mycket runtomkring oss, så det är jättekul att de ville involvera oss. Barnen har varit jätteengagerade.
– Jag har målat min undulat Sixten, säger Majken Skalberg. Jag blir glad när jag ser honom, för han pratar alltid med mig.
Klasskamraten Felipe Öst har valt det något okonventionella motivet sushi.
– Det är roligt att måla och sen när folk går förbi, så kanske de ser våra tavlor. Så kan man visa, kolla jag har målat det.
Pilot för social hållbarhet
Konstprojektet är en del i Sjösättningens sociala agenda, som 2015 blev Malmö Stads första pilotprojekt för att ta in krav på sociala hållbarhetsinsatser i markanvisningar. Skanska och staden satte särskilt fokus på sammanhållning i staden och barn och ungas uppväxtvillkor, både i utformningen av kvarteret och genom insatser under hela projekttiden.
På barntemat har Skanska inspirerat Kunskapsgymnasiets ungdomar till bygg- och teknikstudier i en slags ”speed-dating-intervjuer”. Eleverna fick möta Skanskamedarbetare som beskrev de yrkesroller och arbetsuppgifter som finns i byggbranschen. Och så satsningen på yngre barn, som med pensel och akrylfärg får uttrycka vad trygghet innebär för dem. Här finns flera vinster att hämta.
– Genom att involvera barnen och bjuda in dem i projektet vill vi ge dem en möjlighet att påverka sin närmiljö och känna att de är med och bidrar. Men det ger också oss på Skanska insikt i vilka vi bygger för, vilka som lever och rör sig här i området och vilka vi skapar den här platsen för, säger Carin Malmgren Egermayer, verksamhetsutvecklare på Skanska Nya Hem.
Sjösättningen bidrar med bredd
På vernissagedagen kliver två män i varselkläder och bygghjälm in i slöjdsalen för att lyfta ut de stora plakaten till byggarbetsplatsen som gränsar till skolgården, under överinseende av ett stort antal nyfikna barnögon på rast.
Sjösättningen är ett stort projekt som innehåller både hyresrätter, bostadsrätter, äldreboende och förskola. Ett välkommet tillskott till bostadsbristens Malmö, men staden har också behov av draghjälp på andra plan. Jan Johansson är projektledare fastighets- och gatukontoret i Malmö stad och en av åskådarna när yrkesarbetarna måttar var på stängslet konstverken ska få sin plats.
– Det finns ett stort behov i Malmö av att ta hand om sociala frågor. Man kan få mycket för en liten insats om man väver in den i projekten tillsammans med byggherrarna. Sjösättningen var pilotprojektet som vi startade med och numera har vi sociala krav i alla våra projekt, så det har verkligen givit ringar på vattnet. Jag känner mig jätteglad och nöjd och stolt över det.
Får inflytande i närområdet
Ett hål i varje plywoodhörn, fyra rejäla buntband och en liten stund senare så sitter skivorna på plats. Redan de första Malmöbor som passerar förbi sänker tempot och vänder blicken mot de färgglada plakaten.
–Jag tycker det är fantastiskt att stå här i dag, säger Tomas Adilstam, affärsutvecklare på Skanska Hyresbostäder. Barnen har fått förståelse för vad som händer i stadsutvecklingen i deras eget närområde. Vi har fått bra input från barnen och fina konstverk på byggarbetsplatsen som både vi och skolbarnen kan ha glädje av, men också många förbipasserande. Det ska bli jättekul att få se när de kommer ut och ser sina konstverk uppsatta.
”Fler företag borde involvera skolan”
Så är tiden inne för det som skulle varit en pampig invigning, men som på grund av covidsituationen får stanna vid en stunds informellt vernissage utan inbjudna utifrån och varsin isglass för de 130 konstnärerna. Stoltheten är stor och även de vuxna på plats är nöjda.
– Fler borde involvera skolan när det händer saker i kvarteret, att man bjuder in och har ett samarbete även med ganska små elever som vi har här. Det är klart de blir stolta och känner sig viktiga: vi barn betyder också någonting, säger läraren Christina Persson.
– Vi vill att barnen ska känna de blir lyssnade på utifrån sitt språk, att de får vara med och beskriva vad de tycker är värdefullt och att vi som vuxna tar det på allvar. Det påminner oss om att vi utvecklar och bygger för alla oss som lever och rör sig här och nu, men också för kommande generationer, säger Carin Malmgren Egermayer.