Skanskas uppdrag att renovera den 150 år gamla Packhuskajen handlar om mer än att skapa en stabil grund. Den som promenerar längs den färdigställda kajen kan se en upphöjd mur som löper utmed Göta älv. Det är första steget i det högvattenskyddsprogram som staden såg ett behov av redan för tjugo år sedan.
– Göteborg är omgärdat av vatten. Det kommer ända från Trysil i Norge, rinner ner till Vänern genom Göta älv och sen ut i havet. Det är inte svårt att föreställa sig vad som skulle kunna hända vid ett kraftigt skyfall, säger Caroline Valen, planeringsledare för klimatanpassning i Göteborgs stad.
Hälften av kommunerna saknar skyfallsplan
Enligt Naturvårdsverket kommer det förändrade klimatet att leda till allt fler extrema väderhändelser. Ett färskt exempel är stormen Boris som i september orsakade skador för flera miljarder i centrala Europa, med ett tjugotal döda och hundratusentals evakuerade. Trots det är det många som inte tar klimatförändringarna på allvar. Enligt Svenskt Vattens Hållbarhetsindex 2023 saknar 55 procent av Sveriges kommuner en skyfallsplan och 30 procent har inte ens påbörjat arbetet.
– Frågan är så komplex att den kan vara svår att greppa. I ett första steg har vi valt att fokusera på det som påverkar oss här och nu; risken för kraftiga skyfall, höjning av vattennivån i Göta älv och vad som händer om vi får en långvarig värmebölja i staden, säger Caroline Valen.
Stormbarriärer på plats till 2070
I Göteborgs högvattenskyddsprogram ingår älvkantskydd, skyddsportar och markhöjningar, på sträckan Älvsborgsbron till Marieholmsbron samt de inre vattenvägarna, som ska finnas på plats 2040. Nästa steg är att skydda Göteborg med yttre stormbarriärer i Göta älv, Nordre älv samt i Välenviken till 2070.
– Det är så långa ledtider i projekt av den här storleken att vi också behöver hantera riskerna innan de storskaliga lösningarna är på plats, säger Caroline Valen.
I stadens arbete ingår därför snabbare klimatanpassningsåtgärder, till exempel att skapa fler grönytor i staden som kan fördröja vatten och ge skugga vid en värmebölja.
– Från och med nu måste klimatanpassning vara en faktor i allt vi bygger. Ta våra asfalterade gator till exempel. Av tradition är de ofta bomberade, med en lutning som gör att vattnet rinner av dem. Om vi i stället gör gatorna mer skålformade kan vi förhindra att vatten rinner in i portar och källare, och samtidigt leda bort vatten ovan mark.
Lösning med två funktioner
Maskinparken på Lindholmen är ett annat exempel på klimatanpassning med två funktioner. En solig dag fungerar grönytan som rekreationsyta för lekande barn och lunchlediga. Vid ett kraftigt skyfall förvandlas den nedsänkta gräsmattan i stället till en skyddande bassäng som samlar upp hela 900 kubikmeter vatten.
– Vi kommer inte kunna bygga bort alla risker utan behöver också tänka annorlunda. Vi kanske ska stanna inne på eftermiddagen som de gör i södra Europa? Kanske skolorna ska ha uteklassrum i skogen? Jag tror att grönytorna i staden kommer att få ett nytt värde. Min förhoppning är att det också kommer att leda till bättre livsmiljöer för göteborgarna i framtiden, säger Caroline Valen.
Vilka är de största utmaningarna i det här arbetet?
– Det finns många men en är bristen på lagstiftning och finansiering. Det finns en statlig utredning som Göteborg varit drivande i att få till stånd. Den tittar på kommunernas roll och vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att kunna genomföra klimatanpassningsåtgärder, säger Caroline Valen och avslutar:
– Det här kan inte bara vara kommunernas ansvar. Om vi ska kunna ta fram kloka lösningar behöver vi samarbeta, med både privata och statliga aktörer.