Klimatet är på väg att förändras. Extrema väderhändelser som skyfall och värmeböljor blir allt vanligare. Därför blir också klimatanpassning en allt viktigare fråga. Skanska har flera stora projekt med tydligt fokus på klimatanpassning, som Slussen i Stockholm, Packhuskajen i Göteborg och Värmdöleden i Nacka. Även vid utveckling av nya stadsdelar planeras det i dag för ökade vattenflöden.
– Med rätt naturbaserade lösningar kan vi hantera både effekter av extremväder och skapa värdefulla miljöer för natur och människor, men generellt ställer inte våra beställare frågor om klimatanpassning i dag. Där behöver vi bidra med kunskap och möjliga lösningar, säger Jeanette Sveder Lundin, hållbarhetsspecialist på Skanska.
Två övergripande risker
Frågan är högaktuell, inte minst om man ser till de översvämningar som drabbat Europa under 2024. Kostnaderna som följer i spåren av extremregnen är astronomiska, och det är en utveckling som försäkringsbranschen följer noga. Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring, ser två övergripande risker som kommer att få konsekvenser för möjligheten att försäkra fastigheter och infrastruktur framöver – skyfallen och havsnivåhöjningen som hotar vattennära bebyggelse.
– Ett problem är att vi under 1900-talet byggt för att dagvattnet ska omhändertas via våra VA-system. Det gick bra så länge vattenmängderna var måttliga. Nu måste vi få till ett synsätt där regnet i stället leds bort ytledes, fördröjs eller infiltreras i mark.
Systemfel i strukturen
Staffan Moberg tar skyfallet i Gävle som exempel. I augusti 2021 föll det 160 millimeter regn på 24 timmar i staden, ett så kallat tusenårsregn, med skador för ett par miljarder som följd.
– Där berodde 80 procent av skadorna på baktryck i rören som är ett systemfel i den befintliga strukturen. Det gör att vattnet börjar rinna bakåt och trycker in smutsigt avloppsvatten i fastigheten. Det kommer vi att få se mer av om vi inte kommer i gång med upprustning och utveckling av landets vatten och avlopp.
Havsnivåhöjningen är en risk som ligger mer i framtiden, men kommer att bli direkt avgörande för hur vi bygger i framtiden. Enligt FN:s klimatpanel IPPC kan havet stiga tre meter till 2150.
– Det är fortfarande populärt att bygga längs våra stränder och i gamla hamnområden, men det är mycket möjligt att de fastigheterna inte klarar sig under hela sin livslängd. Där behöver både fastighetsutvecklare och stadsplanerare anpassa sig till nya förutsättningar, konstaterar Staffan Moberg.
Bäst skyddet i världen
Sverige har ett av de bästa försäkringsskydden för naturskador i världen. Enligt svensk modell ingår det i dag i alla egendomsförsäkringar, medan man på kontinenten har det som tillval. Men det kan komma att ändras.
– Eftersom vi har den speciella lösningen i Sverige behöver bolagen försäkra sina risker hos ett internationellt återförsäkringsbolag, men trenden är att de stora drakarna börjar bli mer restriktiva. De har dragit sig ur Florida på grund av orkanrisken och Kalifornien med tanke på skogsbränderna, och om den utvecklingen fortsätter kan vi i Sverige snart inte försäkra den här typen av skador utan att höja premien eller göra det till ett tillval.
Bygga för framtiden
För att motverka det scenariot menar Staffan Moberg att Sverige behöver intensifiera arbetet med klimatanpassningsåtgärder. Rusta upp VA-nätet, bygga för att leda bort vatten, höja kajer och kanalmurar, se över var man bygger och på sikt avveckla fastigheter som ligger i riskzoner.
– Det vi bygger i dag ska stå och brukas i över hundra år, då behöver vi även se till att husen är anpassade för det klimat som råder då. Något annat är inte hållbart.
Och försäkringsbranschen kan vara med och hjälpa till.
– Vi förvaltar mycket kapital och genom oss kan kommunerna finansiera sina klimatförbättrande åtgärder med gröna obligationer som har en avbetalningsplan på 30 till 40 år, säger Staffan Moberg.
Konkret plan för klimatanpassning
Frågan är avgörande för många kommuner, inte minst om man ser till det som hände efter översvämningarna i Gävle då försäkringsbolagen stämde det kommunala VA-bolaget på 1,2 miljarder. En fråga som ännu inte är avgjord.
– Om kommunerna gör klimatanpassningar och bygger för framtiden kommer vi att kunna fortsätta erbjuda ett bra försäkringsskydd. Det viktigaste nu är att det finns en konkret plan och att man är förberedd om katastrofen är framme.