Hallandsås är i början av 1990-talet ett av de sista hindren för dubbelspårig snabbtrafik på Västkustbanan. Lösningen blir två tunnlar på 8,7 kilometer vardera, rakt igenom åsen. Då ökar kapaciteten kraftigt och tågen kan plötsligt köra i 200 kilometer i timmen i stället för att sega sig uppför åsen i 80.
Skanska får uppdraget 1996 efter att den första entreprenören använt en tunnelborrmaskin som gett upp efter bara några meter. Berget i Hallandsås visar sig också vara ovanligt besvärligt, med stora variationer i kvaliteten – från löst vittrad jord till hårdaste urberg.
Katastrofen ett faktum
Dessutom kommer vatten in i tunneln. Efter många försöka att täta den kommer Skanska och Banverket överens om att prova ett tvåkomponentsmaterial vid namn Rhoca-Gil. Det sprutas in i tumstjocka borrhål för att täta och härda berget.
De olika komponenterna är ofarliga när de härdat och polymeriserat, men innan dess är de giftiga. När de plötsligt läcker ut i Vadbäcken på Hallandsås är katastrofen ett faktum. Halterna av akrylamid är höga och kor som dricker av vattnet blir sjuka. Arbetet i tunneln avbryts. Nyhetssändningarna domineras av miljöskandalen och alla som jobbar med tunneln får hård kritik.
– I början rådde det stor osäkerhet eftersom ingen visste hur farligt det här var, eller hur akrylamiden skulle påverka oss. Jag minns det som en otroligt turbulent och kaotisk tid, men sett i backspegeln var det också lärorikt på många plan, säger Skanskas Robert Sturk som var teknisk chef i projektet.
Väckarklocka för koncernen
En storskalig saneringsinsats dras i gång med arbetare i heltäckande skyddsdräkt. Efter flera års utredningar beslutas det att tunnlarna ska färdigställas. 2003 får Skanska och franska joint venture-partnern Vinci uppdraget att fortsätta tunneldrivningen, nu med nya metoder där den sköldförsedda tunnelborrmaskinen Åsa kombineras med lining av prefabricerade betongelement.
I augusti 2010 kan man fira genombrottet i den första tunneln. En liten seger för projektet, men en stor seger för Skanska. Miljöskandalen har skakat bolaget i grunden och blivit en väckarklocka för hela koncernens hållbarhetsarbete.
– För oss på Skanska blev olyckan ett uppvaknande kring miljöfrågor, och kanske främst hanteringen av kemikalier och vilken påverkan de kan ha på omgivningen, säger Robert Sturk.
Leder klimatarbetet i branschen
Efter olyckan bestämmer sig företagsledningen för att fasa ut farliga ämnen och kemikalier och börjar utveckla arbetsmetoder och material som tar hänsyn till miljön. År 2000 blir Skanska det första internationella bygg- och projektutvecklingsföretag som får en ISO 14001-miljöcertifiering av alla verksamheter. 2009 beslutas att alla egenutvecklade kontorsbyggnader ska klara EU:s Green Building-krav. 2016 antar Skanska Sverige som första land i koncernen målet om klimatneutralitet till 2045.
I dag genomsyras hela verksamheten av hållbarhetstanken, med egenutvecklade material som klimatförbättrad betong och BioZero-asfalt, fossilfria bränslen, biokol och andra metoder för att minska företagets klimatpåverkan.
– Jag vill påstå att Hallandsåsprojektet blev ett paradigmskifte för hela byggbranschen. Det gav oss stor kunskap hur man bygger komplexa projekt i känsliga omgivningar, och i dag är hänsyn till miljön en av de viktigaste aspekterna när vi planerar stora anläggningsprojekt.