- Det är jättekul att syssla med broar. Det har jag valt att göra, det är ingen slump. De blir något man lämnar efter sig, som man kan vara stolt över att ha tagit fram i ett team och de används av samhället. Det är kul, säger Peo Halvarsson.
Efter 25 år av brobyggande för Skanska i Sverige, England och USA har tagit sig an uppgiften att överbrygga Göta Älv, som produktionschef för bygget av Hisingsbron mitt i centrala Göteborg. En roll med perspektiv som spänner från här till sedan, från högt till lågt.
- Det handlar om att se till planeringen är utförd på rätt sätt så att arbetet kan drivas effektivt. Att titta med längre horisont på saker och ting, men också vara här och nu och säkerställa att miljökrav och kvaliteten i projektet är rätt. Man ska leverera en produkt som alla kan vara stolta över - och så garantera säkerheten på bygget förstås.
Från 17 till 1800 meter
Peos bana som brobyggare började redan under praktiken som väg- och vatteningenjör vid Luleå Tekniska Högskola, då han fick arbetsleda tre personer under bygget av två små järnvägsbroar utanför Örnsköldsvik som är Peos ursprungliga hemstad.
Det gjorde han så förtjänstfullt att han direkt efter examen fick erbjudande om att bli biträdande arbetsledare vid Höga Kustenbron. Det innebar ett riktigt karriärsprång, från ett 17 meter långt praktikprojekt till en 1800 meter lång praktbro som gav mersmak.
- Jag fick blodad tand helt enkelt. Jag skulle tro att alla vi som jobbade med den bron, när vi åker tåg förbi den idag får ståpäls som Gunde skulle sagt. Den är snygg att se på och vi stolta. Vi var uppe och klättrade runt på de där kablarna och gjorde dem, det känns häftigt.
Ständigt nya utmaningar
Peo beskriver att tjusningen han känner kommer av de stora broprojektens dynamik, spänning och kontinuerliga problemlösning. Ingen bro är den andra lik och utmaningarna är ständigt nya. Det gäller även för Hisingsbron.
- Göteborg är en spännande stad som i princip flyter på 90 meter lera av väldigt dålig kvalitet. Det är en stor utmaning att få det man ska bygga stabilt och stadigt, speciellt mitt i en älv. Det blir många och långa pålar. Bron i sig är också intressant, den innehåller en hel del mekanik och maskineri som skjuter lyftbron upp och ner.
Men visst har utmaningarna känts väl stora några gånger under åren. När Uddevallabron skulle byggas med start 1997 började man minst sagt från ett oskrivet blad.
- Ingen av oss hade någonsin byggt en snedkabelbro förut och vi visste inte riktigt hur vi skulle göra. Det var under tiden före internet, så vi kunde inte googla heller. Av en slump kom vi över en broschyr från ett amerikanskt företag. Vi såg att de hade en bro i bilden och kände att ’Aha, det är så här vi ska göra’. Så den lilla bilden på broschyren ledde in oss på rätt spår.
Även bron som ligger närmast Peos hjärta kommer från USA, nämligen Cooper River Bridge i Charleston. Bron var efterlängtad av stadsborna då föregångarna var i väldigt dåligt skick. Invigningen firades med storband på mittspannet, uppdukade bord för trerättersmiddag och dans på parkettgolv som lades ut på bron. Idag är den en ikon för staden och framträder på kulisserna till olika nyhetsprogram och de flesta logotyper där Charleston spelar huvudrollen.
Hårda broar - mjuka värden
Även om Peo har svårslagen internationell erfarenhet på brosidan så har alla hans projekt under den 25 år långa karriären genomförts i Skanskas regi. Han har helt enkelt inte sett något skäl till att byta till en annan arbetsgivare.
- Jag har alltid haft intressanta arbetsuppgifter, känt att jag varit delaktig och fått chansen att göra de saker jag verkligen vill göra. Jag tycker att det är ett schysst företag helt enkelt.
Och även om broar mestadels uppförs i stål och betong för de med sig många mjuka värden, enligt Peo Halvarsson. Han ser Hisingsbron som ett tydligt exempel.
- Den länkar samman en väldigt etablerad Göteborgssida och en mera nedgången Hisingssida, som ska utvecklas och befolkas under de närmaste decennierna. Bron blir lägre och betydligt mera tillgänglig, det är en målsättning för staden att den ska förena älvstränderna. Den kommer att blåsa liv i den här förbisedda delen av staden.