Runt förra sekelskiftet var det byggboom i Göteborg. På bara några årtionden växte kvarter efter kvarter fram och bildade helt nya stadsdelar där det tidigare varit jordbruksmark. Många av de områden som byggdes under den här perioden, lyfter Johannes Hulter fram som positiva exempel på attraktiva stadsdelar.
– Linnéstaden, Majorna och Kålltorp är omtyckta, levande stadsmiljöer med en bra mix. Det här är områden som fungerar väldigt bra och där folk gärna vill bo. Men tröskeln för att kunna göra det är hög, säger han.
Modernistisk stadsplanering ska undvikas
När framtidens Göteborg ska utformas är det just den här typen av bebyggelse som Johannes Hulter vill satsa på. Dagens politiska styre i Göteborg vill att kommande hus ska hålla hög arkitektonisk kvalitet, exempelvis genom modern klassisk arkitektur och moderna landshövdingehus. Staden ska byggas som trädgårds- och kvartersstad och modernistisk stadsplanering ska undvikas i möjligaste mån.
På samma sätt som Johannes Hulter gärna lyfter fram de kvarter som byggdes i början av 1900-talet, ser han de områden som skapades under funktionalismen som avskräckande exempel. Ambitionen att skapa en modern och effektiv stad resulterade i att man separerade olika funktioner i samhället. De nya bostadsområden som byggdes låg långt från varandra och hängde inte ihop med resten av staden.
– Den största delen av våra stadsmiljöer och bostäder byggdes 1950–1970, en period på 20 år. Funktionalismen har kastat en skugga över allt vi gör i stadsbyggande, man måste förstå det om man vill förstå det som vi försöker göra idag.
Istället för att fortsätta växa, tappade Göteborg 40 000 invånare mellan 1970 och 1985.
– Folk drog helt enkelt från stan. De köpte hellre en villa i Lerum eller Partille, vilket gjorde att mängder av nybyggda hus stod tomma i Göteborg och vi tappade en massa möjligheter. Först vid millennieskiftet var Göteborg tillbaka på samma befolkningsmängd som 1970. Det innebar att vi under 30 år i stort sett inte behövde bygga något alls.
Lapptäcke av besynnerliga hus
Och även om befolkningskurvan vänt uppåt, tycker Johannes Hulter inte att stadsutvecklingen gått åt rätt håll. Dagens Göteborg beskriver han som ett lapptäcke av besynnerliga hus som ligger utspridda i staden. Hans politiska visioner om den goda staden är istället baserade på värdeskapande stadsutveckling och utgår från vad invånarna vill ha.
– Mitt jobb är att maximera göteborgarnas trivsel i stan. Istället för funktionsseparering måste vi göra tvärtom, vi måste bygga bättre och vackrare. Stadsdelarna måste hänga ihop, vi måste skapa samband och en mix. Det är ingen magi hur man skapar attraktiva och dynamiska områden, men man måste ta tag i helheten och tänka strategiskt långsiktigt.
Stora möjligheter i Biskopsgården
När frukostmötets moderator Mats Dynevik ber Johannes Hulter att peka ut ett område att satsa på, kommer svaret snabbt:
– Biskopsgården är ett fantastiskt område som ligger väldigt nära den befintliga staden, det är bara fem kilometer fågelvägen från Brunnsparken. Här har vi verkligen möjlighet att skapa en fantastiskt fin trädgårdsstadsdel, samtidigt som vi kan bidra till att lösa bostadsbristen och de allvarliga problem vi har med segregation.
Johannes Hulters ambition är att framtidens Göteborg ska växa inifrån och ut. Gullbergsvass är ett av flera områden med stor potential.
– Tänk att vi har en sådan markyta precis bredvid Centralstationen! Jag blir nästan lite galen, en blandning av glad och ledsen, när jag tänker på vilka enorma möjligheter det finns i Göteborg. Vi behöver bara tänka långsiktigt och smart när vi stadsutvecklar. Och så behöver vi ha lite mod, som back in the days.