Hur skapar vi städer som attraherar kreativitet, kompetens, innovation och investeringar – och människor som trivs och vill bo kvar? Det är frågan alla svenska beslutsfattare vill ha svar på. Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping och har ägnat merparten av sin karriär och forskning åt att ta reda på just det.
– Det är lätt att tro att det bara handlar mest om jobb och bostäder, men det är betydligt mer komplext än så. Det som skapar dynamiken i en stad, och gör att den växer ekonomiskt, är inte främst byggnaderna eller gatorna – det är människorna. Det är därför viktigt att bygga en stad där människor kan mötas, utbyta tankar och idéer och ha roligt ihop.
Dras till platser för konsumtion
Alla kommuner drömmer om att locka nya företag till orten, men en grundförutsättning för att dra till sig etableringar är att det finns kompetens på platsen – ”dagens guld”, som Charlotta uttrycker det.
– Vi vet från forskningen att människor är betydligt mer flyttbenägna mellan 18 och 35 år. En stad som vill locka kompetens behöver med andra ord fundera på vad som är viktigt för den här åldersgruppen.
Det kan handla om tillgång till högre utbildning, kulturupplevelser och nöjen, men också billiga bostäder, fungerande kollektivtrafik och skolor och dagis för den unga, växande familjen. En annan sak som lockar oss människor är variation.
– Vi dras inte till platser för produktion i dag, utan till platser för konsumtion. Och då menar jag inte enbart shopping, utan allt du behöver vara på plats för att uppleva – konserter, teater, restauranger, barer och gym. Den stad som erbjuder stor variation på det här området blir också attraktiv för många.
Tid viktigare än sträcka
Hur tät staden är spelar roll. Det ska helst ta max 45 minuter att ta sig till jobbet, från dörr till dörr. Tar det längre tid än så är det inte bekvämt längre.
– Om det är en eller fem kilometer spelar inte så stor roll. Det människor bryr sig om är tidsaspekten. Därför bör stadsplanerare tänka i termer av minuter snarare än avstånd, säger Charlotta.
Riktigt stora städer, som Stockholm och Göteborg, blir automatiskt dragplåster för alla typer av människor, men det är inte odelat positivt. Populära städer tenderar att bli dyra, vilket kan leda till segregation och ta bort en del av den mångfald och variation som en gång gjorde staden attraktiv.
– Det här är en nyckelfråga för alla växande städer som vill behålla sin dragningskraft och trivsel, konstaterar Charlotta.
”Gå mindre på magkänsla”
Att en stad är estetiskt tilltalande är viktigt. Men Charlotta tror att vi ibland övervärderar hur viktiga torg och parker är för attraktiviteten.
– Stadsutvecklingens grand old lady, Jane Jacobs, sa en gång att ”de här platserna blir inte roligare än det som finns runtomkring.” Med andra ord – är det helt dött kring ett torg eller en park kan det snabbt förvandlas till en otrygg plats i stället.
Tycker du att stadsutvecklare har koll på de här sakerna?
– Jag upplever att vi har väldigt duktiga och välutbildade stadsutvecklare i Sverige, men att det ibland saknas kunskap hos våra beslutsfattare. De som bestämmer är ofta som jag – 50 plus i kostym – och de tenderar att satsa på saker de själva tycker är kul. Mitt tips är att gå mindre på magkänsla och använda tillgänglig statistik för att ta reda på vad som kännetecknar platser många dras till, och med det också ta bättre beslut.
Om vi vänder på det, vad är det som gör att människor inte trivs?
– I dag pratas det mycket om otrygghet kopplat till gängkriminalitet och sprängningar, och det vill ingen ha utanför sin dörr. Samtidigt är frågan om trygghet ganska komplex. Det är inte de supertrygga platserna som är mest attraktiva. Ingen 18-åring dras till London för att det är så himla tryggt utan för att det är spännande.
Vad tycker du själv kännetecknar en attraktiv stad?
– Jag brukar säga ”känslan av att det är en kul plats att vara på”. En tillåtande plats med fler ja-sägare en nej-sägare, där det finns utrymme för mångfald och tolerans för olikheter.