Mia Johansson är projektingenjör och arbetar med hälsa, säkerhet och miljö på Hisingsbron. Hon samordnar och driver projektets ständiga jakt på koldioxidutsläppen, då klimatfrågan är en av de största gröna utmaningarna hon ser under byggtiden.
- Det började redan i anbudsskedet när vi plockade fram vår egen miljömärkning, Skanskas gröna karta och såg över: hur stora blir koldioxidutsläppen om vi utför projektet som vi skrivit i vårt anbud till staden? Vi räknade på material, transporter med mera. Man kan förstås välja att nöja sig där, men vi bestämde att vi ville nå högre upp på den gröna kartan.
Målet blev att minska de fossila utsläppen med 10% jämfört med standardutförande. Första steget blev att gå in och titta på de områden som man vet påverkar mest och rikta huvudinsatserna dit. Vissa utsläppskällor är svåra att komma åt, exempelvis brons ståldelar som kräver stora mängder energi i tillverkningen. Men man fann också många delar som är fullt möjliga att påverka.
Brainstorming med samlad kompetens
Några gånger om året kallar man till klimatworkshop i projektet och samlar skaran av blockchefer, arbetsledare och andra experter på brons olika delar: grundläggning, betong, mark, stål med mera.
- Vi kör en brainstorming där alla tänker fritt kring vad inom det egna arbetsområdet som ger utsläpp och hur vi kan minska dem. Vi går exempelvis igenom hur man planerar att utföra ett arbetsmoment - kan vi göra på ett sätt som kräver mindre material? Vi listar en massa idéer om möjliga åtgärder. Sedan gäller det att se vilka vi tror kommer att ge störst effekt och vilka som faktiskt går att genomföra. De läggs in i handlingsplaner och noteras för uppföljning.
Återanvänder plast och betong
En stor klimatpåverkare är transporter av byggmaterial, därför tar man tillvara så mycket som möjligt av uttjänta betongelement från platsens tidigare infrastruktur. En grävmaskin sönderdelar betongen och armering skiljs ut med hjälp av en magnet. Den återanvända betongen används som fyllnadsmaterial i delar av projektet där det är möjligt.
Man har också hittat stora mängder cellplast på platsen, under marken i anknytning till den äldre Stadstjänarebron. Dem återanvänder man för att fylla ut tomrum i betongkonstruktionen till brons landfästen, under det som sedan ska bli körbana.
En designoptimering har också givit minskad klimatpåverkan. Den planerade utformningen av ett brostöd ändrades genom att grundläggningen höjdes, vilket medförde att mindre mängd betong, armering och pålar behövdes. Mia Johansson pekar ut ännu en påverkande faktor som satts i fokus: drivmedlet i arbetsmaskinerna.
- Vi arbetar för att öka användningen av HVO100. Det är ett fossilfritt bränsle och varianten vi köper kommer från slaktavfall och skogsrestprodukter. HVO100 ersätter diesel så det kan användas i de flesta arbetsmaskiner. Tyvärr är tillgången ibland mindre än efterfrågan så vi får inte alltid tag i det bränsle vi vill ha men målsättningen är att öka användningen successivt.
Storleken ger möjligheter
Att Hisingsbron är ett så stort projekt ställer såklart krav på klimatarbetet, men innebär också stora möjligheter att påverka. Man verkar under lång tid och har många underentreprenörer och leverantörer som engageras i utsläppsjaktens alla delar. Exempelvis måste alla fordon på arbetsområdet leva upp till Göteborgs stads miljökrav, vilket påverkar val av motorer, bränsle, hydraulolja, fordonets ålder och ännu mer.
Vid stora inköp ber Skanska underleverantörerna att ta fram en deklaration som kallas EPD, (Environmental Product Declarations) och beskriver produktens miljöpåverkan. På så vis sätter man fokus på miljö- och klimatarbete även i tillverkningsledet, sprider effekterna till fler företag och sätter förhoppningsvis långsiktigt avtryck.
- Det roligaste i min roll är att se engagemanget, att det här är något människor bryr sig om och tycker är viktigt. Sedan finns det utmaningar, det ska vi inte sticka under stol med. Vi minskar utsläppen hela tiden men mycket kan vi beräkna först när projektet är slut. Att sia om ifall vi kommer nå tio procent är svårt men vi har nya idéer och genomför åtgärder hela tiden. Det talar för att vi faktiskt kommer nå målet.