c

Här sker jakten på det perfekta bindemedlet

I Skanskas betonglabb sker utvecklingen av morgondagens byggmaterial. Här testas allt från leror till vulkanaska med målet att minska betongens klimatavtryck.

Man väger material i Skanskas betonglabb i Upplands Väsby.
1 av 3 I Skanskas betonglabb i Upplands Väsby sker utvecklingen av världens vanligaste byggmaterial. Andreas Effraimidis blandar och väger material för att testa ett nytt betongrecept.
På bänken står små plastburkar som innehåller slagg och vulkanaska.
2 av 3 Målet är att hitta alternativ till cementen som släpper ut stora mängder koldioxid vid tillverkningen. I labbet testas nya bindemedel som slagg och vulkanaska från Island.
Man står i Skanskas betonglabb. Framför honom ligger fyrkantiga betongkuber från testerna av nya betongrecept.
3 av 3 När Andreas Effraimidis blandat till ett nytt recept gjuts betongen till små kuber som sedan testas på olika sätt. Hur är hållfastheten? Klarar den minusgrader?

På golvet står hinkar med grus och sand, och på arbetsbänken små plastburkar med allt från olika leror till mald pimpsten. Betongspecialisten Andreas Effraimidis förbereder testet av ett nytt betongrecept. Han väger materialen noga innan han tillsätter vatten och häller allt i blandaren. Målet är att hitta nya bindemedel som kan ersätta delar av cementen och på så sätt minska betongens klimatavtryck.

– Jag har nog testat femtio olika bindemedel sedan jag började här 2018. Ofta handlar det om restprodukter från industritillverkning, som olika typer av slagg eller flygaska, men det kommer hela tiden nya material att prova och det är det som gör arbetet så spännande.

Testar askan från en vulkan

Trots att betong till största delen består av sand, grus och vatten finns det minst 600 betongrecept i Andreas receptbank.

– Det är tillsatserna som förändrar betongens egenskaper. Olika bindemedel och komponenter påverkar färskbetongens konsistens och arbetsbarhet, hur snabbt betongen härdar och hur hållfastheten blir.

Han stänger av blandaren och häller den grå massan i formar. Betongen härdar till kuber som sedan får genomgå tryck- och frystester, för att se om receptet är värt att ta vidare. Dagens blandning innehåller en nygammal teknik som har potential att förändra dagens betongtillverkning. Andreas minns när en kollega kom in på labbet 2020, med en burk i handen och frågade om han hade lust att testa askan från en isländsk vulkan.

– Vi förstod snabbt att det här var något alldeles extra, men då fanns det ingen leverantör av vulkanaska på marknaden. Så även om vi såg att det fungerade var det många steg kvar innan askan kunde användas i en produkt.

Lovar gott för framtiden

Testerna i labbet vidareutvecklades av Skanskas betongtekniska avdelning, och efter omfattande testgjutningar används nu betong med vulkanaska i flera skarpa projekt.

– I de fullskaletester vi har gjort med vulkanaska har betongens färska konsistens upplevts väldigt bra. Det är en viktig parameter för ett bra gjutresultat och något som lovar gott för framtiden, säger Johan Hedman som är betongteknisk chef på Skanska.

Alltid positiv till att testa nya material

I labbet fortsätter jakten på nya bindemedel och innovativa betongrecept för framtiden. Andreas och hans kollegor har kontakt med materialleverantörer över hela världen, och örat mot marken för att inte missa nya spännande material. Ett exempel är att vi samarbetar med ett gruv- och metallföretag för att ta vara på slagg från deras kopparproduktion. 

– Ibland får jag frågan om det inte är enformigt att blanda betong hela dagarna, men jag tycker det är superspännande och dessutom är det ett viktigt uppdrag. Genom att minska betongens klimatavtryck, ett material som finns överallt omkring oss, kan vi göra verklig skillnad i vår bransch.

Senast uppdaterad: 2025-03-18

Rekommenderad läsning