Äntligen, skulle man kunna säga om att Knutpunkt Gamlestaden nu är färdigt, ett komplext projekt som byggts i tre etapper under sex år. Där det tidigare löpte ett enkelt spårvagnsspår i vardera riktning finns nu en omstigningsstation för spårvagnar och bussar, ett resecentrum, busstorg, nya stål- och betongbroar samt kajer längs intilliggande Säveån.
Lägg därtill planerna på nya bostäder, butiker, kontor och hotell så har du bilden klar av framtidens Gamlestaden. Göteborgs äldsta stadsdel ska fördubbla sitt invånarantal fram till år 2035.
- Det du inte ser här är att Skanska har lagt grunden för allt som finns ovanför markytan. Vi har stabiliserat marken med cirka 30 000 meter stålpålar, säger Jan Karlsson.
Han har varit projektchef för knutpunkten och säger lite diplomatiskt men ändå ärligt att det har varit ett ’mycket intressant projekt som innehöll allt man kan tänka sig’.
Nyckel i stadsutvecklingen
Gamlestaden har en strategisk position på kartan när Sveriges andra stad förtätas och byggs ut. Den ligger inte så långt från centralstationen och är en naturlig knutpunkt för flera riktningar där utbyggnad sker.
Längs spåren mot Angered och Kortedala finns stora obebyggda ytor och kluster av mindre industritomter, som planeras bli nya bostadsområden. Exempelvis i Kviberg, som är nästa anhalt efter Gamlestaden, bygger Skanska och andra byggherrar en helt ny stadsdel.
- När så många nya människor ska flytta in krävs det att man hänger på med kollektivtrafiken och bygger ut den också, därför är den här knutpunkten så viktig, säger Jan Karlsson.
Innovation och timpassning
Och här kommer vi till det intressanta, det vill säga svåra och komplexa, delarna av projektet. Spårtrafiken har inte stått stilla under bygget. De moment som kräver spårflyttar har skett under väldigt pressat tidsschema.
- Vi har haft en rad spårstopp då man får ett visst antal dygn på sig att genomföra in- och urkoppling, vi har tvingats planera minutiöst. Inte på dagsbasis som vanligtvis utan dygnet runt per timme. Det är mycket som ska göras och många aktörer ska in på liten yta. Vi lyckades genom att involvera alla egna avdelningar och underentreprenörer tidigt i detaljplanering och gemensamma genomgångar.
Området bjöd också på geotekniska utmaningar, eftersom marken består av gammal älvbotten som är känslig och instabil. Mycket problemlösning har krävts, exempelvis har man istället för sedvanliga betongpålar använt ihåliga stålrör som inte tränger undan lerjorden. Jan Karlsson skrattar när han får frågan om projektet har jobbat innovativt på något sätt.
- Det har varit innovation varje dag i alla led faktiskt. Vi har genomgående haft kreativa människor som jobbat och då sker utvecklingen hela tiden. Det har varit riktigt roligt.
50 arkeologer på bygget
En sak som inte brukar ses som så rolig i byggsammanhang var att man under hela projekttiden fick samsas med en stor arkeologisk utgrävning. Under markytan låg nämligen Nya Lödöse, som var en prominent stad mellan 1400- och 1600-talet. Inför Gamlestadens ombyggnad beslutades att den forntida staden samtidigt skulle blottläggas, kartläggas och undersökas noggrant.
- Det var en större utgrävning än Birka. Som mest jobbade här femtio arkeologer. De måste först gå in och göra sina undersökningar och vi fick hela tiden komma överens om vilka ytor som de och vi skulle jobba på. Jag beslutade från start att vi hade bara en väg att gå: att samarbeta. På vintrarna ställde vi upp jättestora tält som arkeologerna fick göra utgrävningarna i, trots vår tuffa tidtabell fungerade det väldigt väl.
Naturutmaning blev miljöpris
Som om det inte räckte gjordes bygget i ett Natura 2000-område med skyddad växtlighet och krav på varsam framfart. Mängder av beräkningar gjordes för att minimera påverkan på miljön. Man planerade transporteffektivt, valde maskiner som gick på miljöbränsle och återanvände material som redan fanns på platsen i högsta möjliga utsträckning. Ansträngningarna blev belönade, 2016 blev Knutpunkt Gamlestaden årets hållbara infrastrukturprojekt vid den internationella konferensen Building Sustainability.
- Det var häftigt eftersom vi har jobbat stenhårt med miljön. Jag tror det är helt avgörande för att överleva som byggföretag i framtiden. Vi måste hela tiden hitta miljövänligare val av metoder, maskiner och material och ligga i fronten vad gäller både miljö och arbetsmiljö.
Resultatet är en ny knutpunkt som för det gamla med sig in i framtiden. I spårområdet har den grå betongen fått mönster av röd betong och granit som visar var Nya Lödöses tomtgränser gick, som en ledtråd om det förflutna till morgondagens resenärer.