I december 2013 kom Arwa Abbas som flykting till Sverige från kriget i Syrien. Hon kom till ett nytt land, med ett nytt språk och var dessutom gravid i nionde månaden. Arwa, som är utbildad byggingenjör, drömde om att fortsätta arbeta inom sitt yrke.
Att ta sig tillbaka till yrket som hon utbildat sig till, att granska byggnadsplaner och ta fram konstruktionsritningar, skulle ta ungefär två och ett halvt år. Arwa saknade till en början arbetstillstånd och hon behövde lära sig svenska bättre samt hur byggbranschen fungerar i Sverige.
Den möjligheten fick hon genom Skanskas internationella ledarprogram, ILP, vars mål är att lösa två utmaningar: att hjälpa utlandsfödda byggnadsingenjörer som har svårt att få jobb i den svenska byggbranschen samt att täcka upp för det stora rekryteringsbehovet av ingenjörer. I juli i år fanns 1 684 arbetssökande utlandsfödda ingenjörer och arkitekter, samtidigt som det fanns 523 sådana lediga tjänster enligt statistik från Arbetsförmedlingen.
Från utbildning till praktik och jobb
Det internationella ledarprogrammet, som Skanska har drivit i sex år, har banat väg för ett bättre sätt att integrera utlandsfödda ingenjörer på arbetsmarknaden. Programmet innehåller en veckolång introduktion till Skanska som företag och arbetsgivare samt till Skanskas värderingar. Därefter följer elva veckors utbildning i ledarskap och till den svenska byggbranschen. Sedan kommer 17 veckors praktik på en arbetsplats inom Skanska. Skanska strävar efter att erbjuda de som fullföljer programmet en fast anställning och en möjlighet att skapa en karriär samtidigt som företaget stärks med ny kompetens.
– Det verkade helt perfekt, tänkte Arwa när hon hörde talas om programmet.
Fast besluten att bli antagen
Varje år söker omkring 200 ingenjörer till ungefär femton platser. För att bli antagen till programmet måste man gå igenom en grundlig ansökningsprocess som utförs av Skanska i samarbete med Arbetsförmedlingen. Arwa var fast besluten att bli en av de utvalda.
Arwa var van att ta sig an utmaningar. Det som lockade henne till byggbranschen i hemlandet Syrien var just utmaningen att lyckas i en mansdominerad bransch i ett mansorienterat samhälle. Efter sin civilingenjörsexamen vid Damaskus Universitet, skulle hon bli den enda kvinnan som arbetade på en byggarbetsplats.
– I början är det ingen som tar dig på allvar för att du är kvinna. Man måste vara mycket uthållig och aldrig visa några tecken på svaghet. Det är inte lätt att leda arbetet på en byggarbetsplats när man är kvinna, särskilt inte som ung kvinna, säger Arwa.
Framgång i Syrien
I Syrien arbetade Arwa som byggnadsingenjör med datormodellering, Hon avgjorde hur byggnaderna skulle utformas och vilket material som skulle användas då de utsattes både för vind och för jordbävningar. Parallellt arbetade hon som bygglovsingenjör för myndigheterna i Damaskus och granskade byggnadsritningar och säkerställde att de uppfyllde de lokala byggnormerna. En av höjdpunkterna i hennes karriär var att se över ritningarna för det arton våningar höga Intercontinental Hotel som skulle bli en av stadens viktigaste byggnader.
– Det hör inte till vanligheterna att ett sådant ansvar överlämnas till en ung kvinna, men jag jobbar hårt på att ständigt förbättra mig själv och jag är en seriös och ansvarsfull person, det var därför de gav mig projektet, säger hon.
Att lämna Syrien innebar att lämna sitt arbete och alla framgångar som det lett fram till.
Ett drömjobb
Arwa glänste under intervjuerna inför det internationella ledarprogrammet, och hon antogs. Först gick hon utbildningen och när det var dags för praktik placerades hon i teamet som skulle uppföra
kontorsbyggnaden Juvelen i universitetsstaden Uppsala.
Hon hade alltid velat arbeta för ett stort byggföretag, så att få en tjänst på en Skanska-arbetsplats var som en dröm. Arwa började när grundläggningsarbetet för projektet var i full gång. I takt med att byggnaden växte fram växte även Arwa.
– Jag utvecklades tillsammans med projektet Juvelen, säger hon.
Nya arbetssätt
Arwa upptäckte att svenska projektteam fungerar annorlunda än i Syrien. Istället för en platschef som gav order så samlades alla som arbetade på Juvelen varje morgon för att gå igenom dagens aktiviteter. Under diskussionen betonades potentiella risker och vikten av att arbeta säkert. I den nya miljön kom hon att uppskatta den starka känslan av lagarbete. Hon gillade särskilt hur hennes handledare tog sig tid att tydligt förklara vad hon borde och inte borde göra, vilket gav henne en bra start.
Stöd av sitt team
Men det fanns även svåra stunder. Trots att hon hade studerat svenska i ett och ett halvt år var det mycket koncentrationskrävande att lyssna på och tala språket nio timmar om dagen. En mental övning som gav henne huvudvärk. Och det var två timmars tågresa enkel väg mellan hemmet och arbetsplatsen. I slutet av arbetsdagen kom Arwa hem utmattad och hade inte mycket energi över för att leka med sin lilla dotter som hennes man tog hand om på dagarna.
Under fjärde veckan på projektet blev det helt enkelt för mycket för Arwa då hon deltog i en teambuildingaktivitet. Hon befann sig i en ny miljö och fick kämpa med att försöka förstå det svenska språket. Till slut blev hon tvungen att ursäkta sig, låste in sig på en toalett, och började gråta.
– Jag tror det var första gången i mitt liv som jag grät på det viset, säger hon.
– Jag tänkte på mitt liv i Syrien och de framgångar jag hade nått där, allt som krävdes för att jag skulle kunna ta mig till Sverige, de långa nätterna när jag hoppades få ett nytt jobb, hur trött jag var på att börja från noll och hur jag kände mig som ett barn som inte har förmågan att uttrycka det jag vill. Jag trodde att alla mina problem skulle vara över när jag hittade ett jobb. Men jag hade fel.
Hon försökte dämpa sina snyftningar men hennes team hörde att hon grät. När Arwa kom tillbaka till gruppen togs hon åt sidan av Gunilla Dahlstedt, projektchef för Juvelen,
– Är det något som du vill berätta? frågade Gunilla.
– Jag behövde få släppa ut alla känslor, det har varit en lång resa, förklarade Arwa.
Gunilla förstod hur hon menade.
– Det är väldigt normalt att känna sig så här, du börjar om ditt liv på nytt igen. Du ska veta att vi finns här och att vi kommer att hjälpa dig.
Håller nu egna utbildningar
Arwa kände sig stärkt av Gunillas stöd, något som hon inte hade förväntat sig eftersom svenskar kan vara lite reserverade. Hon slutförde sin praktik på ett mycket bra sätt och fick erbjudande om en heltidstjänst som projektingenjör för Juvelenprojektet. Arwa tackade ja. Projektet ska slutföras under våren 2019, och Juvelen blir ett guldskimrande landmärke vars uppförande Arwa i hög grad har bidragit till.
– Arwa har tagit ett stort språng på kort tid. Hon hanterar nu en stor del av projektets upphandlingar och skriver även kontrakt på svenska. Med sina digitala färdigheter blev hon snabbt teamets expert på schemaläggningsprogrammet. Nu håller hon till och med kurser om mångfald och inkludering för kollegor i hela sitt distrikt, säger hennes handledare, Ambjörn Gille.
Nya perspektiv
Men Arwas största bidrag kanske inte har så mycket att göra med ingenjörskonst.
– Det har varit riktigt bra att få nya infallsvinklar på saker och ting. Arwa har andra erfarenheter och en annan bakgrund än resten av teamet. Hon kan se saker på ett helt annat sätt – det ger oss ett nytt perspektiv. Vi får en bredare överblick över olika problem och lösningar, säger Ambjörn.
Språket är nyckeln
Arwa tackar sin familj och sin projektgrupp för deras stöd. Hon har en bättre tjänst nu, med en mycket kortare pendlingstid till jobbet. Hon vill fortsätta framåt, med Skanska, sin karriär och sina språkkunskaper i svenska. Det är viktigt för henne att hon kan uttrycka sig väl på svenska. Arwa ser det som den tröskel hon måste över innan hon verkligen kan bli en del av sitt nya samhälle. Om några år vet hon att hon kommer att vara där.
– Det är min dröm att jag ska hitta tillbaka till den jag tidigare var, säger hon.
Ansökningsperioden för den sjunde omgången av det internationella ledarprogrammet startar i januari.