I kategorin ”Bygg vinnande lag” gick årets Silver Rock Award till Emma Wetterstrand, projektchef på Hus Syd i Malmö. Emma är en socialt engagerad chef, som tycker att alla på bygget är lika viktiga och försöker hitta det som triggar i gång var och en.
När Emma Wetterstrand började jobba på Rättscentrum i Malmö satt yrkesarbetarna för sig och tjänstemännen för sig i bodarna. Så kan vi inte ha det, tyckte bland andra Emma, och snart satt alla tillsammans.
Gillar inte hierarkier
Hierarkier gillar hon inte, eftersom hon tycker att alla på bygget är lika viktiga, från chefer och kunder till yrkesarbetare och underentreprenörer. Hon säger att det viktigaste för att ett projekt ska bli lyckat är att alla arbetar engagerat åt samma håll. Men det är lättare sagt än gjort.
– Absolut, det behövs en hel del tålamod. Det gäller att träna sig på att lyssna och försöka hitta det som triggar i gång var och en, det som verkligen motiverar.
Att lyssna till och involvera yrkesarbetarna, vilka oftast vet bäst hur olika arbetsmoment bör utföras, är en självklarhet för Emma. Men det gäller att hitta balansen.
– Människor är olika. En del trivs bäst med att enbart vara hantverkare och vill helst slippa möten och papper. Det måste man respektera.
Bättre jargong
En tråkig men oundviklig fråga: Hur är det att vara kvinnlig chef i den mansdominerade byggvärlden? Och hur trivs du med den ibland lite grabbiga jargongen ute på byggena?
– Ha-ha, nej det är inga som helst problem. Jag har en del skinn på näsan och är van vid manliga miljöer. Dessutom tycker jag att jargongen har förbättrats, kanske tack vare att vi blir allt fler tjejer ute i produktionen.
Hon gillar både att ge och få raka besked, är inte konflikträdd och tror att hon skulle ha det lite svårt att trivas på en kvinnodominerad arbetsplats.
Emmas sociala engagemang är starkt, och på sin fritid har hon bland annat ägnat sig åt läxhjälp och mentorskap. Hennes drömprojekt är ett som kan hjälpa till att lyfta ett av Malmös mer utsatta bostadsområden, och vi frågar om engagemanget påverkar hennes ledarstil?
– Ja, kanske. Jag har en positiv grundsyn, ser hellre möjligheter än problem och är övertygad om att människor kan mer än de kanske tror själva. Trots detta är jag nog fortfarande lite dålig på att delegera, medger hon med ett skratt.
Vill skapa något konkret
Som prisbelönt ledare redan vid 32 års ålder känns det inte som någon vågad gissning att du kommer att stiga i graderna. Vad gör du om tio år?
– Ingen aning. Det låter trevligt det du säger, men samtidigt trivs jag fantastiskt bra där jag är just nu och får skapa något konkret. Jag vet inte om jag skulle gilla att sitta inomhus och bara gå på möten hela dagarna, funderar hon.
Text: Anders Wikberg / Foto: Gugge Zelander