Hammarängen Skellefteå Södra är ett exploateringsprojekt för nya industritomter som Skanska gör på uppdrag av Skellefteå kommun. Eftersom siktet är inställt på en av anläggningsbranschens tuffaste certifieringsnivåer – BREEAM Infrastructure Excellent – är klimatmålen höga. Hammarängen har för närvarande 191 hållbarhetspunkter på listan, allt från elektrisk krossning till egen tillverkning av biokol, men för att nå ända fram gäller det att samla poäng på många olika områden, till exempel resiliens, transporter, markanvändning och ekologi.
– Vi har jobbat länge med olika klimatåtgärder, först på Skellefteå Site East och nu i Hammarängen, men inte lika mycket med ekologin i projekten. När vi kontaktade Skanskas ekolog för att få hjälp visade det sig att han i sin tur behövde ett referensprojekt för ett nytt verktyg som mäter biodiversitet, och där har vi kunnat hjälpa varandra, säger Skanskas projektingenjör Martin Lundholm.
Gemensamt sätt att räkna
Verktyget heter Climb och är ett samarbete mellan ett tiotal svenska bolag som saknat ett bra sätt att bedöma sin påverkan på biologisk mångfald. Bland de medverkande finns företag som Skanska, Cementa, Vattenfall, LKAB, Boliden och SCA.
– Climb har vuxit fram ur ett behov av att kunna mäta påverkan på natur på ett bra sätt, men också räkna på samma sätt oavsett bransch. Om alla företag använder samma metod ökar trovärdigheten, samtidigt som risken för orättvisa tolkningar minskar, säger Tim Schnoor som är utbildad ekolog och hållbarhetsspecialist på Skanska.
Återplantering av träd
I Hammarängen har Climb använts för att hjälpa till med utformningen av de 38 hektar som utgör hela området. Vilka naturvärden kan bevaras och hur kan man kompensera för förlorade värden på rätt sätt?
– Det jag kunnat bidra med är framför allt att prioritera och vässa de olika insatserna. Vi har kunnat titta på de olika ytorna, och med hjälp av Climb förbättra den biologiska mångfalden i varje enskild åtgärd, säger Tim Schnoor.
Nu har området fått tre dagvattendammar som är särskilt anpassade för att öka den biologiska mångfalden. Stubbar och spill från bygget har körts i Skanskas biokolpanna. Biokolen kommer sedan att användas till planteringen av nya träd på området.
– Vi kommer att plantera tio sälgträd som flyttats från andra marker i kommunen. Det absolut enklaste är ju att köpa in nya träd, men med lite eftertanke kan vi jobba både smartare och effektivare för naturens skull, säger Martin Lundholm.
Utmanar invanda tankesätt
Projektet har samlat in grenar och död ved som placeras ut på olika platser på området, och det skapas även slänter med ängssådd. Det ska sättas upp fågel- och fladdermusholkar, men däremot inga bikupor eftersom det kan konkurrera ut de lokala bina och då blir en kontraproduktiv åtgärd. Sprängsten används för att bygga kallmurar som blir till nya livsmiljöer för olika insekter.
– Jag har lärt mig massor av att ha med en ekolog i projektet, och det bästa är hur mycket man kan göra med lite. Om vi vågar ställa frågor, utmanar invanda tankesätt och arbetar på nya sätt kan vi göra stor skillnad för den biologiska mångfalden i alla Skanskas projekt, säger Martin Lundholm.
För ekologen Tim Schnoor har samarbetet gett värdefulla insikter kring hur Climb fungerar i praktiken.
– Här har Climb fungerat som ett kommunikationsverktyg mellan mig som ekolog, landskapsarkitekten och de ansvarig i projektet. När man får konkreta siffror att förhålla sig till är det lättare att prata om biologisk mångfald och vad som behövs för att förbättra den.