Det är inte helt okomplicerat att ha ett namn som är en aptonym, det vill säga ett namn som är förknippat med en egenskap eller ett yrke. I brosammanhang hajar många till när hon presenterar sig, och efter en artikel om utnämningen till professor i produktionsanpassad konstruktionsteknik fick Helén Broo uppmärksamhet från oväntat håll.
– En kollega berättade att jag hamnat i en Facebook-grupp på temat ”ordvitsar”, säger hon med ett skratt och tillägger:
– Vilket ju faktiskt är ganska coolt!
Ordet som föll bort på vägen
Men det skulle ju inte bli broar, det hade både Helén och hennes syster Marie bestämt inför ingenjörsutbildningen på Chalmers. När det var dags för det gemensamma examensarbetet hade syskonen helt andra planer, men på något sätt blev temat ändå ”förankring med fiberarmerad betong i prefabricerade brobaneplattor”.
– Om det finns en sak som är genomgående i mitt liv så är det ordet ”inte”. Jag skulle inte jobba med broar, absolut inte på Skanska som jag då upplevde som en tung byggkoloss och jag skulle definitivt aldrig bli chef. På något sätt har alla de där ”inte” fallit bort på vägen, konstaterar hon.
Lever sina värderingar
Helén började på Skanska 2008 och insåg snabbt att det inte alls var som hon hade föreställt sig.
– När jag läste på högskolan hade Skanska fortfarande som slogan ”vi bygger allt överallt”. Det kändes som att man sa ”vi är störst, bäst och vackrast”. Så upplever jag inte alls företaget nu. Det är en ödmjuk organisation som väljer sina uppdrag med omsorg och verkligen lever sina värderingar, vilket jag uppskattar väldigt mycket.
Yrkestiteln blev brokonstruktör och arbetsplatsen Skanska Teknik i Göteborg. Hennes första riktiga brobygge är i dag ett landmärke i Göteborg – den slingrande röda Partihallsförbindelsen, också känd som ”Röde Orm”.
– Mitt uppdrag var att räkna på och dimensionera betongstöd, fundament och pelare. En aha-upplevelse för mig var skalan. Det är en sak att sitta med ritningar och beräkningar, och en annan att uppleva den faktiska storleken av en bro. Det är en häftig känsla.
Känner stort ansvar
Efter det har det varit projekt som nya Bohusmotet på E45:an, Södra Marieholmsbron och Göteborgs nya stolthet Hisingsbron förstås. Utmaningarna vid ett brobygge är både tekniska, ekonomiska och logistiska. Det gäller att välja rätt teknik och material för de unika förutsättningarna på platsen.
– Jag känner ett stort ansvar, inte bara för att säkerställa att bron klarar den vikt och de krafter den utsätts för över tid. Mitt jobb handlar också om att försöka minska klimatavtrycket från det vi bygger, till exempel genom att optimera mängden material.
Själv tycker hon den största utmaningen i dag är att få förstudie, projektering och bygge att hänga ihop hela vägen till färdig produkt.
– I så här stora och komplexa projekt är det ibland svårt att se konsekvenserna av de val man gör i olika faser. Det som känns som en jättebra idé under projekteringen kanske skapar problem för yrkesarbetarna längre fram.
AI naturligt verktyg
Det är just det här som hennes professur på Chalmers går ut på. Att utforska hur man kan göra ett bättre grundarbete så att det blir smidigare när det väl är dags att bygga.
– Vi har så mycket att vinna på att tänka igenom projekten tidigare, och försöka få med alla erfarenheter som finns i företaget.
Helén ser också AI som ett naturligt verktyg för framtidens brobyggande.
– Jag har en vision om att bygga en bro digitalt och testköra hela bygget innan det är skarpt läge, för att ta reda på vilka problem vi kan stöta på och hitta alternativa lösningar. Hur ser byggprocessen ut 2050? Vilka tekniska lösningar finns då som vi inte ens kan föreställa oss i dag? Det är sådant jag funderar på.
På Skanska är hon sedan 2020 gruppchef – det där hon absolut inte skulle bli. Men det är ju lätt när man trivs med sina kollegor.
– Det har funnits tillfällen då jag sett mig om efter en annan arbetsplats, men kommit till slutsatsen att jag redan jobbar med de bästa. Alla är otroligt kunniga och bjussiga, och vi hjälper varandra. Kan det bli bättre?