Renoveringen av Packhuskajen startade 2019 och är nu inne på etapp tre, det vill säga sträckan mellan Kajskjul 8 och Göteborgsoperan. Det är ett projekt med höga hållbarhetsambitioner där Skanska och stadens stadsmiljöförvaltning jobbar tätt ihop för att minska klimatavtrycket. I första etappen lyckades man reducera koldioxidutsläppen med hela 2 000 ton. Utmaningen framåt är att hitta de lösningar som kan sänka påverkan ytterligare.
– Många av de avgörande materialvalen och arbetsmetoderna sätts i uppstarten. I etapp tre handlar det mer om att finjustera och skruva på arbetssätten, konstaterar Jusuf Crnalic Björkman som är arbetsledare för den dagliga produktionen.
Ingen annan var i närheten
Den åtgärd som gör störst skillnad är Skanskas betong med lägre klimatpåverkan, där delar av cementen ersatts av slagg eller andra alternativa bindemedel. Första gången den användes i stor skala var under utbyggnaden av Hamnbanan 2019. Genom omfattande testning och dokumentation, finansierad av Skanska, kunde experterna visa att slaggbetongen levde upp till samma krav och hållfasthet som standardbetongen.
– Vi lyckades där och då reducera utsläppen med 50 procent, vilket bara kan beskrivas som en betongrevolution. Ingen annan var i närheten av en så stor koldioxidreduktion, särskilt inte på betong som används i skarpa konstruktioner, säger Hans Hedlund, adjungerad professor i betongmaterial och betongkonstruktioner vid Luleå tekniska universitet.
Överföring av kunskap
Den erfarenheten ledde fram till nya betongrecept med olika nivåer av koldioxidreduktion beroende på användningsområde.
– Nu har vi en palett av betong med lägre klimatpåverkan, som sträcker sig från minimum för det vi kallar ”det nya normala” till absolut bäst i klassen, säger Hans Hedlund.
Erfarenheterna fördes direkt över från Hamnbanan till Packhuskajen, där man sedan 2019 jobbat med att ersätta standardbetongen i allt från kajmurar till älvkantskydd.
– Det första vi tittar på är var betongkonstruktionen ska gjutas. Är det nära vatten behöver vi ta höjd för att materialet kommer att utsättas av salter från havet. Är det längre in mot land? Ja, då kan vi använda betong med större klimatreduktion, förklarar Jusuf Crnalic Björkman.
Återvinns och kvalitetssäkras
Nästa steg i utvecklingen är den inblandning av cirkulär betong som sker just nu i projektet. Material från en rivningsfastighet i Göteborg transporteras till Ale Resurspark där betongen krossas och kvalitetssäkras innan den går tillbaka till Packhuskajen.
– Förutom slagg tillsätter vi krossad betong som ballast. Det fina med det är att vi också sänker klimatbelastningen från bergmaterialet, eftersom behovet av jungfruligt material minskar, säger Hans Hedlund och fortsätter:
– Det här är fortfarande relativt obruten mark, och det behövs mer tester innan det kan bli en hyllvara, men potentialen är enorm.
Målet en klimatneutral betong
Arbetet med att undersöka alternativa bindemedel för betong är en del av Skanska Sustainovation . Det långsiktiga målet är att ta fram en klimatneutral betong, det vill säga en betong som produceras och används på ett sätt som inte bidrar till ökningen av växthusgaser. I betonglabbet pågår just nu provning av ett alternativt bindemedel som har potential att ersätta upp till 80 procent av cementen.
– Jag kan inte säga så mycket då vi jobbar under sekretess, men vi börjar närma oss en lösning, säger Hans Hedlund.
Innovation är viktigt för att komma framåt, men det finns en nyckelfaktor som måste till för att lyckas.
– Du behöver en modig och framför allt kompetent kund som vet hur man ställer krav kring hållbarhet. Om ingen vågar testa ny teknik eller nya metoder kommer det inte att ske någon utveckling, konstaterar Hans Hedlund.