2030 ska klimatpåverkan från Sveriges transportsektor ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. I 2030-sekretariatet samlas aktörer inom näringsliv, civilsamhälle, myndigheter och politik för att uppnå klimatmålet med maximerad klimatnytta och gynnsamma modeller för statskassan. Arbetet utgår från tre fokusområden: Bilen, Bränslet och Beteendet.
Maria Stenström är ansvarig på 2030-sekretariatet för mobilitet och beteendefrågor och hon är väldigt tydlig med vad som krävs:
– Om vi intresserar oss för hur vi människor fungerar och hur våra liv ser ut så kommer vi med gemensamma krafter att kunna skapa hållbara lösningar som fler vill använda, menar hon.
Hur ser det ut idag?
– Ofta arbetar vi med sådant som utveckling av fordon och bränsle som är tekniskt orienterat och där tydliga resultat skapar incitament och intresse för att bygga affärsverksamhet. Just nu handlar mycket om elektrifiering och när ett område är nytt och hett vill många vara med och göra affärer på det området. Men när det gäller beteendesidan så handlar det inte om affärer utan om människan. Det är där vi måste börja.
"Om vi intresserar oss för hur vi människor fungerar och hur våra liv ser ut så kommer vi med gemensamma krafter att kunna skapa hållbara lösningar som fler vill använda."
Maria Stenström
På vilket sätt måste arbetet förändras?
– Genom att sätta sig in i och utgå från hur människors liv och vardag ser ut. Det kan leda till lösningar för en hållbar omställning. Digitaliseringen kan spela en stor roll, till exempel genom öppen data och användarvänlighet för kunden. Och vi behöver vara många aktörer som gör det tillsammans. Vi behöver våga testa oss fram och ha modet att gå in i nya samarbeten och testa sådant där vi inte riktigt vet vad utkomsten blir. Med nya sätt att tänka kan vi hitta ännu bättre sätt att möta behov.
Vad är egentligen problemet?
– Beteendeförändringar, inte minst på vardagsnivå, står för en stor del av de utsläppsminskningar som måste till inom transportsektorn. Om ett av problemen är att många kör bil så måste vi ställa oss frågan varför de gör det. Att hindra och försvåra löser ingenting. Framför allt behöver vi ta bort känslan av skam och skuld. Vi vill vara för det som leder till något bra. Kan vi inte skapa lösningar som bättre möter människors behov än att de väljer att ta bilen så kan vi inte skuldbelägga alla bilister. Men när alternativet till fossilt resande blir enkelt har vi en klimatomställning som håller i längden.
Har du några exempel på nytänkande?
– Nu under pandemin har vi sett många nya och smarta lösningar, det kan vi säkert vidareutveckla. Kanske det handlar om att kunna få ärenden utförda utan att den enskilda personen behöver förflytta sig.
– Ett annat exempel är hur vi ser på parkeringar. Det är lätt att vilja ta bort dem för att minska bilismen, men parkeringar kan utgöra en del av en lösning för en klimatklok omställning. Bilpoolsbilar måste parkeras någonstans där de är lätt åtkomliga.
"Med nya sätt att tänka kan vi hitta ännu bättre sätt att möta behov."
Maria Stenström
Hur tycker du att lösningarna ska se ut?
– Det måste vara enkelt. Kollektivtrafiken varken är eller kan vara den enda lösningen. Den ska stå för förflyttning av stora volymer men måste kompletteras med annan mobilitet. Vi vill komma ända fram på ett sätt som vi kan förutse i tid och kostnad. Då måste vi få ihop resan hela vägen. Det handlar exempelvis om tidtabeller som hänger ihop och betalmodeller som är enkla och fördelaktiga. Mikromobilitet som elsparkcyklar har sina barnsjukdomar, men när de lösts så kan de utgöra en del av lösningen liksom taxirörelsen.
– Idag har vi vant oss att bli individuellt bemötta och blir irriterade när just mina behov inte blir tillgodosedda. Vi är också impulsstyrda och då blir det lätt att ta till bilen om jag inte ser att andra och mer klimatsmarta lösningar fungerar just då. Därför behöver vi skapa ett ekosystem av tjänster där målet är att kunna lösa den enskildas behov genom att kombinera olika aktörers tjänster på ett sömlöst och attraktivt sätt.
– I ett längre perspektiv handlar det också om hur vi bygger våra samhällen. Det är dags att väcka gamla torgmiljöer på gång- och cykelavstånd till liv.