I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår ett av Europas största och mest ambitiösa stadsutvecklingsprojekt där det gamla hamn- och industriområdet omvandlas till en modern stadsdel. Planen är att skapa 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser, en modern hamn och annan strategisk infrastruktur. Utvecklingen kommer att pågå i etapper fram till omkring 2030.
Höga krav på hållbarhet
Med tanke på områdets tidigare industriverksamhet och läget intill vattnet finns det gott om utmaningar när det gäller sanering, säkerhet och tunga arbeten i vatten. Samtidigt har beställaren Stockholms Stad höga krav när det gäller hållbarhet i projektet.
– Några av de specifika målen är att berg- och schaktmassor ska återanvändas till minst 70 procent. Klimatpåverkan från produktion av byggnader och anläggningar ska vara minst 50 procent lägre jämfört med basåret 2019, säger Fredrik Bergman, genomförandeprojektchef för Norra Djurgårdsstaden.
Stor potential att minska avtrycket
Skanska har mött kraven framgångsrikt genom att utmana gängse metoder i renoveringen av Saltkajen och bygget av den nya Saltpiren. Här är grova stålpålar som drivs ner till berg en viktig beståndsdel. Pålarna fylls normalt sett med betong och det handlar om stora mängder med tanke på pålarnas dimensioner – 71 centimeter i diameter och upp till 38 meter långa.
– Eftersom betong har stor klimatpåverkan finns det potential att minska avtrycket betydligt om man kan byta ut betongen mot ett annat material, förklarar Fredrik Bergman.
Har ersatt 65 procent av betongen
Joakim Berg, som är produktionschef på Skanska, förklarar att idén med att ersätta betongen med grus eller kross har funnits länge, men inte använts så ofta i permanenta pålar. Förklaringen är att betongen brukar behövas för att minimera korrosionen invändigt i stålrören. Men efter att ha studerat ett liknande projekt i Göteborg, kunde Skanska tillsammans med konstruktören och kunden komma fram till hur stor del av betongen som kunde ersättas.
– På Saltkajen kunde vi ersätta 65 procent av betongen med krossmaterial. Det motsvarar 3 000 kubikmeter betong vilket gav en total besparing på cirka 900 ton koldioxidekvivalenter. Den här metoden har stor potential att användas i fler projekt, men det krävs alltid en analys av de geotekniska förutsättningarna och kostnadseffektiviteten, säger Joakim Berg.
Metoden ger dubbel nytta
Det fina är att krossmaterialet som ersätter betongen också är återvunnet vilket betyder att lösningen alltså bidrar till två av projektets hållbarhetsmål – både att öka återbruket och att minska klimatavtrycket.
Fredrik Bergman betonar vikten av samverkan för att driva hållbara innovationer inom byggbranschen. Den inställningen har gett flera bra resultat i projektet.
– Skanska har tagit flera initiativ till återbruk och besparingar i projektet som har gagnat både stadens plånbok och miljön genom att reducera och minimera mängden betong, säger han.
Återanvänder rivningsmaterial
Utöver betongreduceringen i pålarna har man exempelvis arbetat med att återanvända rivningsmaterial. Stenarna från den gamla kajen har demonterats varsamt för att återmonteras på den nya kajen. Betongbalkar har provtagits och krossats för att användas som fyllnadsmaterial.
– När det gäller ny betong har vi använt ett recept med inblandning av 19 procent slagg i stora delar av den nya konstruktionen, och vi räknar med att kunna minska utsläpp från betong med strax över 20 procent totalt sett för projektet, säger Joakim Berg.
Bara HVO100 i tanken
På Saltkajen används enbart det förnybara drivmedlet HVO100 som bränsle. Genom att ställa krav vid upphandling av transporter, och erbjuda möjligheten att tanka HVO100 på projektet, har klimatavtrycket från maskiner och transporter pressats ner avsevärt jämfört med om vanlig diesel hade använts.
Johan Dahlberg, som är ansvarig distriktschef för projektet, ser det som en klar fördel att jobba med en beställare som ställer höga krav både när det gäller att minska klimatpåverkan och att arbeta ansvarsfullt med material och andra resurser.
– Vi anser att det är helt avgörande för att vi ska utvecklas i tillräckligt snabb takt och ha en möjlighet att nå de klimatmål som Sverige och Skanska har satt upp, säger han.